Vårkänslor i december

Här uppe i Norden förknippas december med mörker, kyla och snö. En vintermånad när glittrande juldekorationer lyser upp de mörkaste dagarna närmast vintersolståndet, som inföll 21 december. Kanske även den månad när snön kommer för att stanna, om än så bara någon dag. 

I snöns frånvaro funderar jag på vad snöfria vintrar innebär för natur som ju är rustad för riktig vinter. Eller naturliga livsmiljöer som är rustade för ett specifikt klimat en viss tid på året. December är en månad där mildare väder märks så tydligt. Utifrån meteorologisk definition så ska medeltemperaturen per dygn ligga under fryspunkten, det vill säga 0 grader eller lägre, för att det ska räknas som vinter. Utifrån denna definition inföll vintern på Gotland juldagen 2020, även om snötäcket endast varade i två dagar.

Annandag jul, Gotland, 2020

Efter flera dagar med mulet väder kan solsken, milda sydliga vindar och drillande rödhake väcka mina vårkänslor. Hur blir det då utan kyla och snö i naturen? Vad händer om det kommer vårtecken i december? 

Det behövs en längre köldperiod för att växter ska förstå att det ännu är viloperiod. Arter som kan blomma långt in på hösten fortsätter att blomma så länge det inte är minusgrader, till exempel Baldersbrå (Tripleurospermum perforatum (Mérat) Laínz, bild tv) som på Gotland ännu blommade i mitten av december. Även träd och buskar som fortsätter att matas med milt väder kan få för sig att det är dags att bära knopp igen, vilket kan leda till att det sedan inte blir någon blomning till våren. Det påverkar i sin tur insekter som bland annat pollinerar och larver som lever på växter. Blir det brist på insekter, blir det brist på mat till fåglar, fladdermöss och andra rovdjur. 

Vårkänslor mitt i mörkaste december känns välkomnande, men mildare vinterklimat kommer dock att påverka ekosystem i mycket högre omfattning än vi kan ana. 

Med det rundar jag av för i år och ser fram emot fler minusgrader framöver.

Gott nytt år! //Ulrika

Publicerat 30 december 2020