När hjärtat bultar för fjäll

Norefjellområde med toppen Augunshaug 1 342 möh till höger, Norge (september 2021)

Var leder din stig? Utsikt från Norefjell (september 2021)

Jag är en person som gärna uppehåller mig på plan mark. Samtidigt som jag alltid dras till högre belägna platser. Till fjällen har det burit sedan jag var bitteliten, uppvuxen i en friluftskär familj. Men då begav vi oss sällan upp på några högre platåer, ty far min var höjdrädd och min enorma respekt för hög höjd har jag möjligen ärvt från honom (eller båda mina föräldrar). På något vis älskar jag ändå fjällen och dess mäktiga landskap! Även om resan upp dit betyder ett svettigt grepp om ratten, när jag under min vistelse i Norge lämnar den trygga fjordstranden och kör slingrande vägar upp mot högre belägna turiststråk i norska fjälltrakter. Det känns alltid bättre när någon annan har ansvaret att köra och jag kan njuta av vyerna. Men själv sitter jag och svettas, låter tankar om möjliga panikscenarion underhålla mig (kan bromsar plötsligt gå sönder? Är jag inte för nära kanten??). Helt i onödan. Alla hämningar släpper så fort bilen är parkerad och jag andas in den friska fjällluften.


På väg mot toppen Høgevard 1 460 möh (september 2021)

En våt fjälloas med vild ull (växtsläktet Eriophorum) (september 2021)

Norefjell verkar vara det fjällområde som ligger närmast Oslo. Efter några dagar i huvudstaden var en andningspaus i fjällmiljö precis den upplevelse jag behövde i början av september! Det är väl värt den två timmar långa resan och efter den en kort vandring på ca 4 km till den närmsta toppen Augunshaug från Bøsetra (nära Norefjell Ski & Spa). Här uppe breder ett vackert landskap ut sig och inbjuder till lång vandring mellan fina utsiktspunkter på topparna utmed leden. Jag känner mig tacksam för vädret, milda septemberdagar är guld värda! Verkligen en fin tid på året att vandra, när solen ännu värmer och höstfärgerna börjar komma.


Höstfärg möter blå himmel på Augunshaug, Norefjell (september 2021)

En liten grankoloni (Pices abies (L.) Karst) ovanför trädgränsen i Norefjell (september 2021)

Inga fjällturer utan äventyr... Jag valde fel strumpor (ty ullstrumporna var i smutstvätten) och de sämre anpassade bomullsstrumporna var tunna och gnuggades mot hälen i mina väl använda kängor. Så väl uppe på Augunshaug fick jag vända med svidande skavsår. Värst var det för vänster fot, som räddades genom att få vara barfota i kängan med en bit papper bakom hälen. Som tur var höll blåsan och i skrivande stund är skavsåret läkt. Kan ju vara bra att ha en uppsättning skavsårsplåster nedpackade inför nästa fjälltur! Sedan slog det mig att jag förlitar mig kanske för mycket på mina digitala hjälpmedel - karta och kompass elektroniskt tillgängliga i mobilen. Ty alla dagar är ju knappast lika klara till väder som detta tillfälle. Vanligtvis har jag alltid karta med mig. Men utifrån väderprognos och den sträcka jag planerade att vandra så gjorde jag bedömningen att det var tryggt att ge sig ut, även utan tryckt karta. Risken för oväntad tät dimma kändes väldigt liten. Men ju längre hösten skrider så kan snö, dimma och vind dyka upp på bara några timmar! Gäller att inte underskatta vädret, oavsett hur lättvandrade fjällen verkar vara.

Populära inlägg i bloggen