Mars | Snödroppsälvan

Tidigt en morgon på en snöfri gräsplätt, bland bruna fjolårsbarr och lågväxta örter, går en älva lätt och ljudlöst. Hon är inte högre än en Snödroppe och har precis vaknat ur sitt vinteride. Hon känner att det är vår igen, med doften av smältande snö, värmande solljus och ljudet av livligare sång från de fåglar som övervintrat. I en glänta av Snödroppar samlar hon dagg i sina kupade händer och dricker. Sedan plockar hon ett blad av Jordreva och sätter knoppen till en Snödroppe i gungning med en lätt knuff. Hon betraktar den gungande knoppen och springer sedan glatt skrattande förbi flera knoppar som hon sätter i rörelse. En efter en slår nu varje knopp helt magiskt ut! Älvan sätter sig på en tuva mjuk mossa, börjar äta sitt blad medan hon njuter av skådespelet och den ljuvliga blomdoften som sprider sig. Hon har en lång dag framför sig, med många Snödroppar som behöver hjälp att slå ut...

Snowdrop fairy among buttons of Galanthus nivea (Captured and edited February 2022)

Ta dina steg försiktigt när du lämnar stigen, vägen eller trädgårdsgången, så att du inte råkar trampa på något ömtåligt. Vem vet vilka skatter och individer som gömmer sig där nere på marken bland vårblommorna!

Februari blues | Regnsäsong

I fjol var det snö den här tiden på året på Gotland. Flera veckor i sträck glittrade det ljust och fint på marken i februari. Det kändes verkligen underbart att få uppleva riktig vinter, med preparerade spår för längdåkning dessutom. Snö hör dock inte till vanligheterna blir jag påmind om nu när det känns mörkt, grått, ruggit och kallt. När landskapen fylls med regn och vind känns det som varken vår eller vinter, men någon fas där emellan. 

Fröken Tö vid en smältvattensjö (16 februari 2022, Alva socken, Gotland)

 Under min tid som student (på Högskolan på Gotland) så var det just den här tiden på året som jag hade privilegiet att få vistas i varma Ecuador, två år på raken (2006 och 2007). Jag hade gärna gjort en fälttur dit nu och fyllt på mitt D-vitaminförråd! Det har sina fördelar att förlägga fältarbete i ett varm land i just februari.

När jag får vistas ute i naturen infinner sig kreativiteten även mitt i regn och snålblåst. Det gör underverk för min sinnesstämning att få vandra genom vackra landskap där gamla träd speglar sig i tillfälliga små sjöar. Bästa energikicken är att kallbada i hav eller sjö. Det känns som att vattnet delar med sig av sin energi och skingrar alla smärtor, bördor och orosmoln för en stund. 

Dom är tuffa, snödropparna! (22 februari 2022, Klinte socken, Gotland)

Lagom till jag skulle publicera detta inlägg idag kom det ju snö! Februari i ett nötskal verkar vara just oberäknelig väderlek, med en återkommande kompott av regn, snö och vind. Så håll i hatten, antingen för blåsten eller för att buga för vackra vårblommor.

Nystart i en ljusare tid

Det känns som en naturlig nystart att få börja året på en plats där naturen ligger i djup vintervila. En rofylld miljö där jag genererar ny positiv energi genom att på skidor färdas över krispig nysnö och låter frisk fjälluft fylla lungorna. Att se ut över en milsvida utsikt känns även som att spana ut mot en vacker och spännande framtid, med lika många möjligheter som det finns granar i skogen! Jag får välja precis den riktning som lockar. Plus att det är en belöning i sig att bestiga en bergstopp, väl värd sin kraftansträngning med eller utan skidor.

Rabalsmellen, Øystre Slidre, Norway

När solljuset reflekteras i snön en dag med klart väder blir det ett särskilt ljus som jag uppskattar. Jag har privilegiet att uppehålla mig på en plats som ännu har snö på marken trots idoga plusgrader. Halvvägs in i januari är det just ljuset som gör en enorm skillnad i min tillvaro. Dels detta vackra vinterljus och att solen håller sig uppe några minuter längre var dag, dels tonen på himlen när solen gått ner. Det är en ljus ton mot turkos och aprikos, som minner om ljusa vårkvällar framöver.