Fagning

När vitsipporna blommar

Publicerad 30 april 2020

I Svenska Akademiens Ordbok framgår det att fagning kommer av ordet faga:

"sv. dial. (Gottl.) faga, fagä, eg.: göra fin l. ren, rensa, städa; jfr isl. fága, pryda, smycka, rensa, vårda, odla, dyrka" (saob.se). 
 Fagning verkar vara en kultur särskilt knuten till Gotland. När vitsipporna blommar om våren är det god tid att börja räfsa ihop fjolårs löv och gräs på gotländska ängen (ett änge, flera ängen!). Denna våraktivitet, att vårda ängsmarker och ge utrymme för säsongens örter, nämns i skriftliga källor redan på 1600-talet (HSH 29: 398, 1654). Det är ett skönt sätt att komma ut och röra på sig, samtidigt som biologisk mångfald gynnas av denna aktivitet. 


Filmen nedan är från Anga Prästänge i Anga socken på Gotland. Bland örterna som trivs i fagade ängen kan nämnas gullviva och orkidéer. Hassel, med sina karaktäristiska hängen om våren, samt ek och ask är karaktärsträd på gotländska ängen. Vid midsommar är det värt att besöka ett änge och njuta av den blomsterprakt som fagningen bidrar till.

Trevlig Valborg!
/Ulrika

Jordens dag

Flitig som ett bi

Publicerad 22 april 2020

Denna dag, the Earth Day, lanserades 22 april 1970 i USA som en ny rörelse mot miljöförstöring och makthavarnas ignorans. Idag är det en av världens största civila event. Årets internationella tema är klimatförändring. Extern länk till earthday.org

Jag vill särskilt tillägna en tanke till alla världens ovärderliga bin, som flitigt pollinerar en stor majoritet av alla världens växter och odlingar som människan är beroende av. Det är en form av ekosystemtjänst som vi inte får ta för given. Pollinering är det som sker när bina besöker blommor för att samla nektar. Den söta nektarn tillverkar varje växt själv som belöning till bina när de sprider pollen mellan olika blommor. Ett mycket smart system! Pollen fastnar nämligen på bina och följer med till nästa växt. I korta drag släpps pollen från växternas ståndare (växtens hankön) och befruktning sker när pollen hamnar på pistillen (växtens honkön). Resultat blir inte bara frukter av alla de slag, men också en förutsättning för växternas fortsatta överlevnad. Även vår överlevnad på den här planeten.

 

Vad vore en midsommar utan jordgubbar? Eller pannkakor utan blåbärssylt? Eller frukost utan apelsinjuice? För att inte nämna söt och god honung i te! Utan binas hjälp skulle det bli en riktigt dyr uppgift att handpollinera alla växter vi nyttjar och det skulle förmodligen inte ge lika goda resultatet som av det arbete bina utför. Bina får även hjälp med pollinering av andra flitiga insekter. Däribland humlor, fjärilar, flugor, skalbaggar, myror... ja även större djur som kolibrier (världens minsta fåglar) och fladdermöss!

Låt oss se närmare på ett litet urval av växter som bin pollinerar samt binas arbetskollegor.

En korgblommig växt som Tusensköna Bellis perennis L. erbjuder många nektarkällor vid samma blomma! (läs mer här) Maskrosor är även en favorit bland korgblommiga växter (se filmen ovan).

En jordhumla Bombus lucorum på Lönn Acer platanoides L. i vårblom.

Fruktträd är en annan viktig nektarkälla nu på våren. Här äppelträd i blom.

Av rosor blir det nypon.

Ser ni kolibrin? Denna observerad i Ecuador. Fotograferad med analog kamera 2007.

En utmaning dagen till ära: Fram med mobilerna och fotografera och dela era observationer av pollinerande bin 'in action' genom att tagga #biologajour på instagram.
Tips: spana runt maskrosor och blommande fruktträd. Det foto med mest 'likes' kan belönas med att publiceras på bloggen i nästa inlägg!

Ha det fint i den värmande vårsolen och njut av binas mjuka surr!

// Ulrika