Landskapssömnad

 Från kust till kust knyter tågtrafiken likt en söm ihop landskap. Öppna odlingslandskap i mellersta Sverige övergår successivt i skogsklädda bergknallar och myrmarker utanför fönstret till nattågskupén. Jag kan outtröttligt låta mig underhållas av de vackra sommarvyerna som passerar utanför kupéfönstret under en resa norrut såväl som söderut. De där variationerna med öppna kulturmarker, skog och vattendrag skapar landskap i alla dess former, likt en mångfald av sköna vyer på ett konstmuseum. 

 Nu i juli blev det premiär för mig att resa med tåg hela vägen till Haparanda. En tågsträcka som invigdes på nytt för persontrafik 1 april 2021 (haparanda.se 2021). Det har inte varit persontrafik till Haparanda sedan 1992.

Torneälven. Sett från Vitsaniemi/Risudden med Finland på andra sidan (juli 2021)

Tornedalens svar på Amazonas

I Haparanda möter Bottenviken Torneälven, som är en av norra Europas sista oreglerade älvar. Jag tycker det är helt fantastiskt att älven klarat sig till idag! Den kulturella betydelse som Torneälven har, historiskt för timmertransport och ännu idag fisket, gör den till ett unikt och viktigt vattendrag. Lägg där till höga naturvärden. Strax söder om Övertorneå delar denna älv upp sig i ett vackert delta med små öar och paradisiska sandstränder. Det känns som Tornedalens svar på Amazonas, med öar och stränder vars träd likt mangrove doppar sina grenar i vattnet. Under sensommaren växer även sandbankar fram genom att vattennivån sjunker. 

Torneälven sett från Luppioberget, Sverige. Notera sandbankarna! (juli 2021)

Positivt inslag i enformighet

Jag har funderat över vad jag förväntar mig att uppleva i de natur- och kulturmiljöer jag besöker. Det händer att en naturupplevelse blir över förväntningarna i miljöer som är så hårt kulturpåverkade att naturen verkar allt för sliten för att kunna återhämta sig. Så kändes det när jag besökte Seskarö i Haparanda skärgård. En ö som kanske de flesta söker sig till för sol och bad. Men ön erbjuder även långa stråk för vandring sommartid, för den som lockas av det. 

På vandring genom skogsbrukslandskap, Seskarö (juli 2021).

 För Seskarö verkar skogsbruk och det lokala sågverket vara viktiga inkomstkällor på ön. Det påverkar även hur landskapet ser ut. Det är inte så spännande att vandra de sträckor som mest består av unga tallar på sandmark. Men ju längre tid som har gått sedan tallarna planterades (eller självsåddes), ju mer vegetation har även etablerat sig på marken. Blåbär, ljung och mjölkört/rallarros för att nämna några. Just mjölkörten verkar vara attraktiv för ljungblåvingar, som det bokstavligen myllrade av mitt inne skogsbrukslandskapet. Det kändes som ett positivt inslag mitt i enformigheten. Mjölkört är även en växt som är snabb att etablera sig på kal kulturpåverkad mark (så kallad skräpmark), varför den skvallrar om mark som utsatts för hårda angrepp.

Ljungblåvinge (Plebejus argus) på Mjölkört (Epilobium angustifolium L.), Seskarö (juli 2021)

Mjölkört, även kallad Rallarros, är en snabb kolonisatör på barskrapad mark. Här på en gammal
 banvall mellan Haparanda och Övertorneå. Torneälven glittrar i bakgrunden (juli 2021)

Känslan av sommar / Denna dagen mitt liv

Att sakta lunka fram under frodiga trädkronor, medan små gruskorn knastrar under skorna och naturdofter fyller näsan, samtidigt som fågelsång ljuder och första riktiga sommarregnet hänger i luften, det är livet just nu. Tänk att det blivit sommar igen! När jag hörde tornseglarnas snabba 'srri srri srri' i fredags (28 maj) medan de svischade förbi över huvudet likt små skickliga flygplan, då landade känslan av sommar i mig. Att nu är den äntligen här! Säsongen jag tacksamt återser och det gläder mig att den känns så magisk och speciell detta år. Jag behåller känslan av att få uppleva något nytt, hänförd av naturens skönhet. 

Som en tur till Italien... vackert kulturlandskap i Sundre socken, Gotland (maj 2021)

Trift Armeria maritima (Mill.) Willd. i Ålarve naturreservat, Ronehamn, Gotland (maj 2021)

Det går inte riktigt att sätta fingret på när sommaren faktiskt börjar, ty det varierar på olika platser i landet. Men en dag känns det bara som att den har landat. I mitten av månaden började trädens bladverk på södra Gotland spricka upp medan gullvivor och smultron började bre ut sig i betesmarker och vägrenar, för att nämna några växter. Jag tycker det är så vackert i just det skedet, medan bladen ännu är små och släpper igenom solljuset. Vissa arter av orkideer känns verkligen som de växter som knyter samman vår och sommar. Ensamma kommer knopparna upp för att några veckor senare ha sällskap av en somrig mångfald av örter.

Smörblomsterlycka i Havdhem, Gotland (maj 2021)

Sankt Pers nycklar Orchis mascula (L.) L. längs en väg i Rone socken, Gotland (maj 2021)

Konsten att leva i nuet är något jag verkligen uppskattar och det är härligt att få leva här just nu och kunna njuta av allt det vackra som naturen är en mästare på att skapa. 'Denna dagen mitt liv', som Farbror Melker sa i Astrid Lindgrens 'Saltkråkan'.

Sommarafton i Kistänget naturreservat, Havdhem, Gotland (maj 2021)

Gullviva Primula veris L. i betesmark, Alva, Gotland (maj 2021)

Fagning

När vitsipporna blommar

Publicerad 30 april 2020

I Svenska Akademiens Ordbok framgår det att fagning kommer av ordet faga:

"sv. dial. (Gottl.) faga, fagä, eg.: göra fin l. ren, rensa, städa; jfr isl. fága, pryda, smycka, rensa, vårda, odla, dyrka" (saob.se). 
 Fagning verkar vara en kultur särskilt knuten till Gotland. När vitsipporna blommar om våren är det god tid att börja räfsa ihop fjolårs löv och gräs på gotländska ängen (ett änge, flera ängen!). Denna våraktivitet, att vårda ängsmarker och ge utrymme för säsongens örter, nämns i skriftliga källor redan på 1600-talet (HSH 29: 398, 1654). Det är ett skönt sätt att komma ut och röra på sig, samtidigt som biologisk mångfald gynnas av denna aktivitet. 


Filmen nedan är från Anga Prästänge i Anga socken på Gotland. Bland örterna som trivs i fagade ängen kan nämnas gullviva och orkidéer. Hassel, med sina karaktäristiska hängen om våren, samt ek och ask är karaktärsträd på gotländska ängen. Vid midsommar är det värt att besöka ett änge och njuta av den blomsterprakt som fagningen bidrar till.

Trevlig Valborg!
/Ulrika

Välkommen til Biolog à jour i vår!

Biolog à jour är ett ideellt initiativ som etablerades 2017 för att hjälpa till med artbestämning av växter och djur observerade i Sverige, samt besvara andra naturrelaterade frågor och inspirera människor till att gå på upptäcksfärd i naturen. Jag som driver den här verksamheten heter Ulrika och har tidigare varit verksam biolog vid bland annat Naturhistoriska riksmuseet och Naturum Gotland.


Säsongsbild: Snödroppar Galanthus nivalis L. i full blom. Klintehamn, Sverige, mars 2019. 


För hjälp med artbestämning finns två alternativ:
Sänd foto (gif, jpg, jpeg, png, tiff) av växten/djuret, samt gärna en beskrivning av fyndplats per epost. Eller, lasta upp bilden på Instagram med 'hashtag' #biologajour så finner jag den! 

Nyfiken på vad andra frågat? Se här! Jag ser fram emot era frågor! Ett urval av dessa publiceras vid samtycke här på bloggen.  

Ni får självklart även sända andra bilder på intressanta fenomen ni observerat i naturen och undrar över! Sist men minst, oavsett var i landet ni befinner er tipsar jag gärna om intressanta lokaler för olika natur- och kulturupplevelser, samt guidar om aktuella arter knutna till en viss miljö/årstid.

Så ut och dokumentera vårtecken! 

Bästa vårhälsningar från Biolog à jour

 

Sida sist uppdaterad 18 mars 2019

Februari - härlig vintermånad i trakter där snön breder ut sig

Säsongsbild: Just denna hundraåriga 'eika' (Quercus robur L.) är ett riktigt praktexemplar och har blivit en ikon för studentorten Ås i Akershus, sydöstra Norge. Lägg märke till den kraftiga stammen och de snirkliga grenarna. Grann och ståtlig när vinterväder ansvarar för dekorationen. (Värt en omväg bilsträckan Oslo - Göteborg eller Oslo - Stockholm).

God fortsättning med 2019!

//Biolog à jour

 

Uppdaterad 18 mars 2019
Publicerad 02 februari 2019

En lång tur norrut... 

...

Text & fotografi: Ulrika Ridbäck

biologajour @ ulriversum.se

Uppdaterad 18 oktober 2018

Fjäll, gammelskog, myr och nyplockade lingon i världsarvet Laponia. Tjäderhona (Lyrurus tetrix) observerad söder om Muddus nationalpark, som är en del av världsarvet Laponia.

Nu firar Biolog à jour ett år! Tiden går fort och den har varit fylld med olika frågor om växter och djur i Sveriges sydligare delar. Men nu bär det verkligen av norrut till vackra fjällvidder vid Stora Sjöfallet, mitt i världsarvet Laponia. Med sina naturvärden, kulturhistoriska miljöer, och framförallt närvaron av samisk kultur, utgör Laponia en alldeles unik plats i världen. Laponias fjällandskap är tillsynes orört, men har under lång tid formats av renskötsel som är en levande samisk tradition (källa: Naturum Laponia).

Naturum Laponia (nere till höger) är beläget mitt i världsarvet Laponia. 

Välkommen ut i fjärilsparadisen! ... 

Text och fotografi: Ulrika Ridbäck

biologajour @ ulriversum.se

Uppdaterad 5 juli 2018

Bredbrämad bastardsvärmare (1) på Åkervädd (2).

Nu har högsäsongen för fjärilsexkursioner startat! Tidigare i veckan fick jag glädjen att, bland annat, se Apollofjäril, Bredbrämad bastardsvärmare, Luktgräsfjäril och Silverstreckad pärlemorfjäril. Apollofjäril blev en särskilt oväntad överraskning! Ty så ovanlig den är, och hotad på grund av allt sämre tillgång på lämpliga levnadsmiljöer. Larvernas värdväxter är Kärleksört och Vit fetknopp, som trivs på torra, soliga, kalkrika marker, medan de vuxna fjärilarna lever av nektar från andra typiska 'ängsväxter'. Genom att ängsmarker brukas i allt mindre utsträckning, så växer allt fler öppna blomsterrika landskap igen. Det är troligen en av de största orsakerna till Apollofjärilens minskning i antal i Sverige.

Nektarsökande Apollofjäril (3) på Åkervädd (2).

Luktgräsfjärilar och Silverstreckade pärlemorfjärilar besöker gärna trädgårdar rika på blomsterprakt. Den sistnämnda gärna i anslutning till skog, i lä för starka vindpustar. Tistlar och väddar, bland annat väddklint, är växter som utgör viktiga nektarresurser. Tillgång till tallskog är viktig då Silverstreckad pärlemorfjärilsägg läggs under barrflagor på tall, men även på ek. Larvernas värdväxter som de lever på är dock olika arter av viol, där skogsviol (7) kan tänkas vara en prioriterad art med anknytning till skog. Luktgräsfjärilens larver är, som namnet antyder, knutna till gräs; olika gräs- och starrarter utgör larvernas värdväxter. 

Luktgräsfjäril (4) till vänster, Silverstreckad pärlemorfjäril (5) på Väddklint (6).

Tips för en lyckad fjärilsexkursion: varmt, soligt väder och tålamod!

1. Bredbrämad bastardsvärmare Zygaena lonicerae (Scheven, 1777)

2. Åkervädd Knautia arvensis (L.) Coult.

3. Apollofjäril Parnassius apollo (Linnaeus, 1758)
4. Luktgrädfjäril Aphantopus hyperantus (Linnaeus, 1758)
5. Silverstreckad pärlemorfjäril Argynnis paphia (Linnaeus, 1758)

6. Väddklint Centaurea scabiosa L.
7. Skogsviol Viola riviniana Rchb. 

Midsommarmys i djup trollskog på Gotland

Text och fotografi: Ulrika Ridbäck 

Uppdaterad 22 juni 2018

Det är ett särskilt mys som infinner sig i min kropp under en promenad genom gammal skog en solig sommarkväll. Jag upptäckte nyligen ett för mig nytt natur- och kulturområde strax nordöst om Ljugarn, på den gotländska östkusten. Vid en rastplats längs vägen mot Visby fanns det en fint illustrerad karta över Ljugarn med omgivningar, där texten utsiktstorn särskilt fångade min uppmärksamhet. Så jag styrde kosan mot detta spännande område med torn.

Vildmarksleden, som den kallas, börjar alldeles vid Ljugarns Golfklubb. Beroende på från vilket håll man kommer, så slingrar sig leden till utsiktstornet genom kalkbarrskog med höga kalkstensklintar och små grottor. Här är Tall1 det dominerande barrträslaget. En del av det här området är en skyddad biotop, det vill säga ett område som utgör en värdefull livsmiljö för vissa djur- och/eller växtarter (särskilt hotade arter). Längs promenaden lät sig fjärilar som Amiral2 och Ljungblåvinge3 tålmodigt fotograferas mellan sina flygturer. Amiralen kan lätt förväxlas med ett torrt löv eller barkbit när den slagit ihop sina vingar!

Ljungblåvingen på ljung (vänster) och En Juniperus communis L.

Vid en liten bäck hade Skogsnycklar4 (underart till Jungfru Marie nycklar) börjat blomma. Här kan nämnas att den är, precis som andra orkidéer som kan påträffas på Gotland, en karaktärsart för kalkrik mark. På bilden till vänster syns även orkidén Tvåblad5 i förgrunden. Några andra typiska skogsblommor i det här området, som även kan påträffas på fastlandet, är Ekorrbär6, Getrams7 och Sårläka8. Både Ekorrbär och Getrams är Konvaljväxter; som namnet antyder släkt med Liljekonvalj och även giftiga. Sårläka kan vid första anblick påminna om en konvaljväxt eller lök, men är i själva verket en Flockblomstrig växt och släkt med, bland annat, Körvel och Persilja.

Från vänster till höger: Getrams, Sårläka och Ekorrbär

Vid fornborgen (Kaupungs slott) slingrade Murgrönan9 sig över de uråldriga kalkstenarna. Här fann jag även Vita fetknoppar10 i full blom. Den sistnämnda är en typisk art för Alvarmark, men det kommer jag berätta mer om i en kommande post. Avslutar med en bild på den vackra Blodnävan11, som trivs på torr, stenig mark, gärna med inslag av kalk.


Önskar en riktigt fin midsommar, oavsett plats, väder och vind!

//Biolog à jour


1. Tall Pinus sylvestris L. -  2. Amiral Vanessa atalanta (Linnaeus, 1758)  -  3. Ljungblåvinge Plebejus argus (Linnaeus, 1758)  -  4. Skogsnycklar Dactylorhiza maculata (L.) Soó  ssp. fuchsii  -  5. Tvåblad Neottia ovata (L.) Bluff & Fingerh.  -  6. Ekorrbär Maianthemum bifolium (L.) F. W. Schmidt  -  7. Getrams Polygonatum odoratum (Mill.) Druce  -  8. Sårläka Sanicula europaea L.  -  9. Murgröna Hedera helix L.  -  10. Vit fetknopp Sedum album L.  -  11. Blodnäva Geranium sanguineum L.

Sett en vinröd jättelarv eller långhornad bagge på sistone?

Tack för spännande frågor! Nyfikenhet inspirerar och väcker lusten att upptäcka. Maj har bjudit på en fantastisk övergång från vår till sommar, och med det följer såklart säsongens färgsprakande mångfald av djur och växter. Vad sägs om bastanta larver av Större träfjäril Cossus cossus (länk till Naturforskaren) och fint skimrande Myskbockar Aromia moschata (länk till Naturforskaren), för att nämna några.




Ett hav av nunneörter...
På det botaniska planet var Stor nunneört Corydalis solida (film) och Pestskråp Petasitus hybridus växter som fångade min uppmärksamhet i början av månaden.


Nu är det god fortsättning med försommaren som gäller!

/Ulrika
Biolog á jour

Publicerad 25 maj 2018
Uppdaterad 19 mars 2019

Fråga till Biolog à jour:
Från Västmanland. 13 maj 2018

Hej,

Vad heter den här märkliga växten?

Hälsningar från Västmanland.

Svar: Hej!

Den märkliga växten heter Skogsfräken (Equisetum sylvaticum L.). En av de vanligaste fräkenväxterna i Sverige som kan bli upp till en halv meter hög! Som namnet antyder trivs den i skoglig miljö. Fint praktexemplar ni fångat på bilden! Tips på mer fakta: http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/221064


Mvh, biolog à jour

Fråga: 
Från Morten. 19 februari 2018

Hei dere.

NRK Drama planlegger opptakene de skal gjøre til våren, og lurer på om noen kan hjelpe dem med å si noe om når det blir grønt ute? Og når det blir løsvsprett og sånne ting.

Altså kommer våren mye senere nå som det er mye snø?

Foto: lövsprickning för vårtbjörk/hengebjørk, Betula pendula Roth (© Ulrika Ridbäck). Temperaturen i luften påverkar blomning och lövsprickning. Snö i stora mängder kan ha en kylande effekt och försena vårsäsongen för vissa arter. Men om lite snö ligger kvar på marken brukar det inte ha så stor inverkan på luftens temperatur.

Svar: Hei Morten,

Min erfaring er at løvsprett skjer vid månedsskiftet april/mai [i sør; Østlandet, Oslo og omegn]. Selv om våren var sen i fjor ble det grønt første uken i mai (ifølge mine noteringer).

Vennlig hilsen,

Ulrika
biolog à jour

Tips:
Meteorologisk Institutt i Oslo.
Miljömål.se - Växternas växtsäsong, Naturvårdsverket, Stockholm.

Foto: det grönskar på Oscarsborg i Oslofjorden, 7. maj 2017 (Oscarsborg: gjestehavn Webcam).

Fråga till Biolog à jour:
Från Sofia. 5 september 2017
Vilken blomma är det här? Längs en väg i Västmanland.

Svar: Hej Sofia,
Det är en Jättebalsamin, Impatiens glandulifera Royle. En indisk trädgårdsväxt som i Sverige etablerat sig i vilda bestånd. Kan påträffas ända upp till Norrbotten.
Tips på vidare läsning:
http://linnaeus.nrm.se/flora/di/balsamina/impat/impagla.html

https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/221100

Biolog à jour

Efter en säsong som naturumvärd på Gotland, och med en avhandling som är så gott som klar, söker jag nu nya utmaningar och drar så igång min egen verksamhet som ideell naturvägledare! Med mina artkunskaper i bagaget kommer jag framöver att hjälpa till med artbestämning av växter och djur observerade i Sverige. Så tveka inte att kontakta mig om ni funnit nåt intressant kryp eller ogräs som ni inte finner namn på. Sänd er fråga till mig per epost med en tydlig bild på djuret/växten, och gärna en beskrivning av fyndplatsen.

Jag ser fram emot era frågor!

Bästa hälsningar,

Ulrika, er blivande biolog à jour1

biologajour @ ulriversum.se

Citronfjäril, Gonepteryx rhamni. © Ulrika Ridbäck

Fotnoter

1à jour  /aˈɧuːr/ "uppdaterad ... Välinformerad inom ett område, den senaste tidens utveckling eller kunskapsläge" (sv.wiktionary.org/wiki/ Hämtad 08.11.2017).

Uppdaterad 13 mars 2018

I ett kargt kulturlandskap dominerat av Juniperus communis, bland ännu bladlösa träd och buskar på Gotlands sydspets, anländer och mellanlandar fåglar under sin vårflytt från varma länder till Skandinavien. De mindre fåglarna råkar ibland hamna i de slöjnät som tillhör Sundre Fågelstation. Då plockas de loss och får följa med till ringmärkarboden, där de efter att ha fått en ring och undersökts åter släpps fria. Jag befinner mig mitt i verksamhetens centrum för att lära mig hantera småfåglar, tättingar som de även kallas, samt fördjupa mig i kunskaper som jag inte hade innan om dessa fågelarters anatomi och dräkter.

Blåsippor vid Sundre kyrka, Regulus regulus (kungsfågel) vid Hoburgen, och en vinglös gammal väderkvarn i eftermiddagssol vid Sundre. © 2013 Ulrika Ridbäck.

Landskapet på södra Gotland är präglat av jordbruk sedan ett millennium tillbaka i tiden, och bjuder på en stor variation av vackra kulturmarker. Byggnader, ruiner och stenrösen berättar om hur olika tider och levnadssätt haft sin gång. Landskapet är lite böljande söder om Burgsvik, med den sydvästligaste kustlinjen sluttande ner mot havet. Den här tiden på året finns det flera bra lokaler för att se fåglar längs kusten på den här delen av ön, runt sydspetsen och upp till Faludden. Det finns också bra lokaler för att njuta av vackra vårblommor som fyller torra diken och marker, likt stora färgklickar som naturen själv hällt ut! Dofter av lök i skuggiga dungar betyder att Allium ursinum närmar sig blomning.

Blåsippa, Hepatica nobilis. Schreb. © 2013 Ulrika Ridbäck.

Allt gott!// Ulrika

Publicerad 29 april 2013

Uppdaterad 23 oktober 2017

Ett urval av vyer frán la Reserva Natural Alarachi i Tarija, södra Bolivia. En guldgruva för sáväl botaniker som zoologer. Här i dessa säsongstorra bergsskogar har jag fördjupat mig i den botaniska diversiteten under den senaste mánaden. Sá mánga arter! Dessutom ett sprudlande insektsomráde. Det väcker mitt intresse för ekologiska samspel mellan insekter och växter.

Där uppe pá 1000-meters höjden i den frodiga vegetationen, där regnsäsongens moln parkerar strax ovanför de höga trädkronorna, där klättrar jaguarer bland epifyttäckta stammar, till sorlet av smá vattenfall, sjungande grodor, spelande insekter, drillande fáglar och ropande apor. Jag tar lánga djupa andetag i den friska skogsluften, som ángar av dofter frán alla möjliga växter. Tackar IRIS stipendiet för att jag fick resa hela vägen till denna fantastiska miljö.

© Ulrika Ridbäck 2017

♥

Publicerad 6 mars 2012

Uppdaterad 23 oktober 2017