En grön spelman / insektsfråga

"Vad är det här för någon?"

"Aldrig sett en sån tidigare" skriver Johanna.

Mottagen och besvarad 17 augusti 2020

Svar

Hej! Det ser ut som en Grön vårtbitare (Tettigonia viridissima), en hona som håller på och lägger ägg... (äggledaren ser ut som ett ben nedtryckt i marken). Grön vårtbitare vill gärna lägga sina ägg i grus och sand. De brukar påträffas i just augusti, den månad de spelar och parar sig.

 Hos Artfakta (SLU) finns mer detaljer om denna vårtbitares ekologi.

 

Bästa hälsningar, 
Ulrika

 

 

Undrar du också över något spännande fynd? Fråga @biologajour på Instagram! Eller maila till biologajour[at]ulriversum.se

Vad är detta för djur?

Är det något sällsynt?

Undrar Valter.

Fråga mottagen och besvarad 28 mars 2020

Svar

Det där är en Guldögonslända. De övervintrar ofta inomhus, ibland i fönster, men lever annars utomhus. Nyttodjur enligt Jordbruksverket då de lever av bladlöss. De är inte sällsynta men relativt vanliga i öppna landskap och trädgårdsmiljöer. Om sländan överlever kan den sättas ut på växter angripna av kvalster, som bildar galler av olika slag och skadar växtens blad. Det är god mat för en hungrig Guldögonslända! En metod jag själv ska tillämpa i vår på en angripen rosenbuske.

Bästa hälsningar, 
Ulrika

Undrar du också över något spännande fynd? Maila till biologajour (at) ulriversum.se

Fråga till Biolog à jour:
Från Markus. 12 juli 2018

Denna kröp ut ur plankans hål. Vad är det för insekt?

Undrar
Markus i Småland.

Svar: Hej!

Det ser ut att vara en midjestekel, underordningen Apocrita. Till midjesteklar hör myror, bin, getingar, humlor och steklar, som alla har mer eller mindre tydliga 'midjor'. Benens skarpa färg på just detta exemplar för mina tankar till parasitsteklar, infraordningen Parasitica. I Sverige finns tusentals olika arter av parasitsteklar, som därmed är en av de största och minst kända insektsgrupperna i landet. Namnet parasit syftar på artens överlevnadsstrategi, som går ut på att parasitera på värddjur, som blir uppätna inifrån av parasitsteklarnas larver. 

Mvh, Ulrika
biolog à jour

Välkommen ut i fjärilsparadisen! ... 

Text och fotografi: Ulrika Ridbäck

biologajour @ ulriversum.se

Uppdaterad 5 juli 2018

Bredbrämad bastardsvärmare (1) på Åkervädd (2).

Nu har högsäsongen för fjärilsexkursioner startat! Tidigare i veckan fick jag glädjen att, bland annat, se Apollofjäril, Bredbrämad bastardsvärmare, Luktgräsfjäril och Silverstreckad pärlemorfjäril. Apollofjäril blev en särskilt oväntad överraskning! Ty så ovanlig den är, och hotad på grund av allt sämre tillgång på lämpliga levnadsmiljöer. Larvernas värdväxter är Kärleksört och Vit fetknopp, som trivs på torra, soliga, kalkrika marker, medan de vuxna fjärilarna lever av nektar från andra typiska 'ängsväxter'. Genom att ängsmarker brukas i allt mindre utsträckning, så växer allt fler öppna blomsterrika landskap igen. Det är troligen en av de största orsakerna till Apollofjärilens minskning i antal i Sverige.

Nektarsökande Apollofjäril (3) på Åkervädd (2).

Luktgräsfjärilar och Silverstreckade pärlemorfjärilar besöker gärna trädgårdar rika på blomsterprakt. Den sistnämnda gärna i anslutning till skog, i lä för starka vindpustar. Tistlar och väddar, bland annat väddklint, är växter som utgör viktiga nektarresurser. Tillgång till tallskog är viktig då Silverstreckad pärlemorfjärilsägg läggs under barrflagor på tall, men även på ek. Larvernas värdväxter som de lever på är dock olika arter av viol, där skogsviol (7) kan tänkas vara en prioriterad art med anknytning till skog. Luktgräsfjärilens larver är, som namnet antyder, knutna till gräs; olika gräs- och starrarter utgör larvernas värdväxter. 

Luktgräsfjäril (4) till vänster, Silverstreckad pärlemorfjäril (5) på Väddklint (6).

Tips för en lyckad fjärilsexkursion: varmt, soligt väder och tålamod!

1. Bredbrämad bastardsvärmare Zygaena lonicerae (Scheven, 1777)

2. Åkervädd Knautia arvensis (L.) Coult.

3. Apollofjäril Parnassius apollo (Linnaeus, 1758)
4. Luktgrädfjäril Aphantopus hyperantus (Linnaeus, 1758)
5. Silverstreckad pärlemorfjäril Argynnis paphia (Linnaeus, 1758)

6. Väddklint Centaurea scabiosa L.
7. Skogsviol Viola riviniana Rchb. 

Sett en vinröd jättelarv eller långhornad bagge på sistone?

Tack för spännande frågor! Nyfikenhet inspirerar och väcker lusten att upptäcka. Maj har bjudit på en fantastisk övergång från vår till sommar, och med det följer såklart säsongens färgsprakande mångfald av djur och växter. Vad sägs om bastanta larver av Större träfjäril Cossus cossus (länk till Naturforskaren) och fint skimrande Myskbockar Aromia moschata (länk till Naturforskaren), för att nämna några.




Ett hav av nunneörter...
På det botaniska planet var Stor nunneört Corydalis solida (film) och Pestskråp Petasitus hybridus växter som fångade min uppmärksamhet i början av månaden.


Nu är det god fortsättning med försommaren som gäller!

/Ulrika
Biolog á jour

Publicerad 25 maj 2018
Uppdaterad 19 mars 2019

Fråga till Biolog à jour:
Från Mattias. 4 april 2018

Vad är detta?

Såg denna lilla krabat röra sig fram i somras. Blev nyfiken och tog några bilder som legat och väntat.

Bild tagen 2017/06/25

Svar: Hej Mattias,

det är en Lindsvärmare, Mimas tiliae. En av totalt 17 svärmararter som förekommer i Sverige. Vanlig i södra Sverige och nattaktiv. Larverna lever huvudsakligen på Lind, varav namnet. Sensommarens larver förpuppar sig och övervintrar. Ser ut som att exemplaret på bilden nyligen kommit ur sitt puppstadium i juni och höll på att 'pumpa upp' sina ännu outvecklade vingar. Den vuxna fjärilen är kortlivad och lever ca en vecka, under vilken den parar sig och lägger ägg.

Tips på vidare läsning:
http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/201186
vilkenart.se - Mimas tiliae

Mvh, Ulrika

Fråga till Biolog à jour:
Från Sanna. 11 december 2017

Hej,

Jag undrar varför flugor bestämmer sig för att surra runt mitt i rummet i ändlösa cirklar? Är det något slags social sammankomst eller vad är det som pågår?

Tack på förhand
Sanna från ett surrigt rum.

Bild: En husfluga (Musca domestica).

Svar: Hej Sanna,
Tack för din intressanta fråga! Jag gissar att du inte hört talas om takdansflugor? Visst låter det för bra för att vara sant! Takdansflugor utgörs av familjen Fanniidae (tillhör Överfamiljen Muscoidea). Som det svenska namnet antyder har flugarter i denna familj ett beteende som kan liknas vid en dans. Studier av Fannia canicularis L. (takdansfluga/liten husfluga) har visat att hanar har en form av revir-patrullering under eller över utvalda landmärken, ofta lampor. Vilket resulterar i att dessa flugor kan flyga runt runt i timmar! Det här verkar också vara ett sätt för att få syn på honor som kan passera områden bevakat av hanar.

Hoppas att detta besvarat din fråga.

Tips på vidare läsning:
Jochen Zeil, The territorial flight of male houseflies (Fannia canicularis L.) i Behav Ecol Sociobiol (1986) 19: 213.

Fråga till Biolog à jour:
Från Felix. 3 september 2017
Vad är det här för djur?? Hittad vid husknuten på tomten.

Svar: 

Hej Felix,

Det är en larv av arten Brunsprötad skymningssvärmare, Hyles gallii på latin.

Tips på vidare läsning:
https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/201198 
http://www.vilkenart.se/Oversikt.aspx?Namn=Hyles%20gallii 

Hur går det egentligen till när fjärilar äter?

Nektarsökande Citronfjäril, Gonepteryx rhamni. © Ulrika Ridbäck

Visst ser det ut som att fjärilar skjuter ut ett långt sugrör för att slurpa i sig nektar! Men med tanke på hur trögflytande nektar är så hade det varit ett riktigt slitsamt sugande. Fjärilarnas snabelliknande tunga (proboscis) fungerar istället likt en pappershandduk som absorberar den vätska de dricker med hjälp av en kapillärkraft [uppsugningsförmåga], som i sin tur påverkar tiden det tar för vätskan att tas upp. Fantastisk uppsugningsförmåga, med tanke på den korta tid fjärilar ofta uppehåller sig på en blomma.

Tips på vidare läsning: Kornev, K and Adler, P. H. (2016), The butterfly proboscis as a fiber-based, self-cleaning microfluidic system. SPIE, Nanotechnology, doi: 10.1117/2.1201604.006419.

Väl mött!

Ulrika, biolog à jour

Publicerad 1 september 2017
Uppdaterad 14 maj 2018

Sommarlov! Vårterminen är slut! 

Sista kursen avklarad. Puh!!!

Som jag har längtat efter grönska, blommor och värme. Med denna årstid kommer även insekterna. Men efter kursen som jag precis har läst, så ter sig nu många kryp mer intressanta än obehagliga. Jag har rentav aldrig sett så många vilda djur i Sverige (!) än under denna kurs, artkunskap i naturliga miljöer. Det finns ingen anledning att ta skydd för en geting som flugit in, om du inte är helt 100 på att det är en geting. Det kan vara en helt annan stekel, som inte ens sticks! Stekel är ett namn för flygfä som bland annat bin, humlor och getingar. Skiljer sig från flugor genom att de har 2 par vingar och längre antenner. Sen finns det ännu fler karaktärer som skiljer dem åt, för den som vill lära sig mer!

_

En röd aspglansbagge (Chrysomela populi) mot en blå himmel. (Obs, det är en skalbagge, inte en stekel)

Idag värmde solen från en klar och blå himmel. Grannarna solade på gräsmattan och hängde ut tvätten på tork. Jag lagade min cykel där både kedja och framdäck behövde bytas ut. Kommer på mig själv att vilja skaffa bil. Men eftersom jag är så oerhört miljömedveten så vill jag helst låta bli. Känns som att för varje dag som går utan att jag åker varken bil eller buss, så sparar jag såpass mycket på mina tyngsta utsläpp av koldioxid, att jag kommer kunna boka en lång flygresa framöver, med gott samvete. Jag har faktiskt räknat ut att om jag skulle pendla totalt 2 h per dag tur & retur i bil, så skulle det efter ett år motsvara samma utsläpp som en flygresa tur & retur till Kanarieöarna!

Men vid just den här tiden på året vill jag helst inte vara någon annanstans än i Sverige! There is no place like the Swedish summer...


Publicerad 11 juni 2010

_