Vårkänslor i december

Här uppe i Norden förknippas december med mörker, kyla och snö. En vintermånad när glittrande juldekorationer lyser upp de mörkaste dagarna närmast vintersolståndet, som inföll 21 december. Kanske även den månad när snön kommer för att stanna, om än så bara någon dag. 

I snöns frånvaro funderar jag på vad snöfria vintrar innebär för natur som ju är rustad för riktig vinter. Eller naturliga livsmiljöer som är rustade för ett specifikt klimat en viss tid på året. December är en månad där mildare väder märks så tydligt. Utifrån meteorologisk definition så ska medeltemperaturen per dygn ligga under fryspunkten, det vill säga 0 grader eller lägre, för att det ska räknas som vinter. Utifrån denna definition inföll vintern på Gotland juldagen 2020, även om snötäcket endast varade i två dagar.

Annandag jul, Gotland, 2020

Efter flera dagar med mulet väder kan solsken, milda sydliga vindar och drillande rödhake väcka mina vårkänslor. Hur blir det då utan kyla och snö i naturen? Vad händer om det kommer vårtecken i december? 

Det behövs en längre köldperiod för att växter ska förstå att det ännu är viloperiod. Arter som kan blomma långt in på hösten fortsätter att blomma så länge det inte är minusgrader, till exempel Baldersbrå (Tripleurospermum perforatum (Mérat) Laínz, bild tv) som på Gotland ännu blommade i mitten av december. Även träd och buskar som fortsätter att matas med milt väder kan få för sig att det är dags att bära knopp igen, vilket kan leda till att det sedan inte blir någon blomning till våren. Det påverkar i sin tur insekter som bland annat pollinerar och larver som lever på växter. Blir det brist på insekter, blir det brist på mat till fåglar, fladdermöss och andra rovdjur. 

Vårkänslor mitt i mörkaste december känns välkomnande, men mildare vinterklimat kommer dock att påverka ekosystem i mycket högre omfattning än vi kan ana. 

Med det rundar jag av för i år och ser fram emot fler minusgrader framöver.

Gott nytt år! //Ulrika

Publicerat 30 december 2020 

Veckans bild i P4 Gotland! Yay!

Jag har äran att gästa P4 Gotland vecka 46 med denna bild från Ålarve naturreservat, Gotland, som utsetts till Veckans bild!

Ålarve naturreservat ligger på östkusten alldeles söder om Ronehamn camping, på promenadavstånd från parkeringen. Genom reservatet går det en fin grusad promenadväg som leder fram till en rastplats med grillplats och veranda, omgiven av vackra vyer med strandängar, tallskog och hav. Landskapet varierar med säsong, från blommande ängar som domineras av trift (Armeria maritima Willd.) vår och sommar till vackra färgtoner och reflektioner höst och vinter när regnvatten fyllt på alla vattenstråk. Rekommenderas starkt som utflyktsmål, oavsett tid på året!

Jag fick berätta om bilden och platsen imorse i Morgon i P4 Gotland. Ni kan ta del av reportaget här (börjar på 2:16:00). Bilden kan även avnjutas hos P4 Gotland Sveriges Radio på Facebook och på Instagram.

Allt gott i Novembersolen!

/Ulrika

Publicerat 10 november 2020

En grön spelman / insektsfråga

"Vad är det här för någon?"

"Aldrig sett en sån tidigare" skriver Johanna.

Mottagen och besvarad 17 augusti 2020

Svar

Hej! Det ser ut som en Grön vårtbitare (Tettigonia viridissima), en hona som håller på och lägger ägg... (äggledaren ser ut som ett ben nedtryckt i marken). Grön vårtbitare vill gärna lägga sina ägg i grus och sand. De brukar påträffas i just augusti, den månad de spelar och parar sig.

 Hos Artfakta (SLU) finns mer detaljer om denna vårtbitares ekologi.

 

Bästa hälsningar, 
Ulrika

 

 

Undrar du också över något spännande fynd? Fråga @biologajour på Instagram! Eller maila till biologajour[at]ulriversum.se

Vad är detta? En fråga om insekt

"Säkert totalt 8cm med antenner"

"Kom flygandes och landade på mig och var extremt orädd" skriver Per.

Mottagen och besvarad 27 juli 2020

Svar

Hej! Vilken vacker långhorning! Det ser ut att vara arten Myskbock (Aromia moschata). Namnet kommer av att den kan utsöndra doftämnen från undersidan av bakkroppen. 

Bästa hälsningar, 
Ulrika

Undrar du också över något spännande fynd? Fråga @biologajour på Instagram! Eller maila till biologajour[at]ulriversum.se

En fråga om växt

Vilken blomma?

Undrar Anders.

Mottagen och besvarad 16 juli 2020

Svar

Hej! Blomman ser ut att vara Klibbglim (Silene viscosa). Blomfyndet avslöjar att ni är vid kusten eftersom Klibbglim trivs på klippstråk intill havet (Östersjön, men även Västkusten). Namnet kommer av att växten klibbar vid beröring.

 

Kolla gärna in Klibbglim i Den virtuella floran (Naturhistoriska riksmuseet).

Bästa hälsningar, 
Ulrika

Undrar du också över något spännande fynd? Fråga @biologajour på Instagram! Eller maila till biologajour[at]ulriversum.se

En guldbaggefråga

Vad är det här för skalbagge?

Undrar Tekla.

Mottagen och besvarad 16 juli 2020 via Instagram

Svar

Det är en Gräsgrön guldbagge (Cetonia aurata). I larvstadiet lever dessa guldbaggar på växter som förmultnar och kan därför bidra till att skapa god kompostjord. En nyttig bagge med andra ord! Larverna kan även trivas i ved som börjat bli murken och kan ibland av misstag hamna inomhus i sommarstugor, där man kanske lagt upp ett lager ved. De utgör dock ingen skada utan håller sig i veden. När vår och försommar nalkas kan vuxna färdigutvecklade guldbaggar då tillsynes dyka upp från ingenstans inomhus. Bara att släppa ut dem i naturen och låta de utföra sina ekosystemtjänster!

Bästa hälsningar, 
Ulrika

 

Undrar du också över något spännande fynd du fångat på bild? Fråga @biologajour på Instagram!

En fråga i nätet

Vad är detta för spindel?

Frågar Markus.

Mottagen och besvarad 30 juni 2020

Svar

Snyggt fynd! Det där är en hane av Grön bladspindel (Micrommata virescens). Arten tillhör familjen jättekrabbspindlar och i Sverige representeras denna spindelfamilj endast av just Grön bladspindel.

Besök gärna Artfakta från SLU för att lära mer om denna bladspindels ekologi och utbredning i Sverige.

Bästa hälsningar, 
Ulrika

 

Undrar du också över något spännande fynd? Fråga @biologajour på Instagram!

Fagning

När vitsipporna blommar

Publicerad 30 april 2020

I Svenska Akademiens Ordbok framgår det att fagning kommer av ordet faga:

"sv. dial. (Gottl.) faga, fagä, eg.: göra fin l. ren, rensa, städa; jfr isl. fága, pryda, smycka, rensa, vårda, odla, dyrka" (saob.se). 
 Fagning verkar vara en kultur särskilt knuten till Gotland. När vitsipporna blommar om våren är det god tid att börja räfsa ihop fjolårs löv och gräs på gotländska ängen (ett änge, flera ängen!). Denna våraktivitet, att vårda ängsmarker och ge utrymme för säsongens örter, nämns i skriftliga källor redan på 1600-talet (HSH 29: 398, 1654). Det är ett skönt sätt att komma ut och röra på sig, samtidigt som biologisk mångfald gynnas av denna aktivitet. 


Filmen nedan är från Anga Prästänge i Anga socken på Gotland. Bland örterna som trivs i fagade ängen kan nämnas gullviva och orkidéer. Hassel, med sina karaktäristiska hängen om våren, samt ek och ask är karaktärsträd på gotländska ängen. Vid midsommar är det värt att besöka ett änge och njuta av den blomsterprakt som fagningen bidrar till.

Trevlig Valborg!
/Ulrika

Jordens dag

Flitig som ett bi

Publicerad 22 april 2020

Denna dag, the Earth Day, lanserades 22 april 1970 i USA som en ny rörelse mot miljöförstöring och makthavarnas ignorans. Idag är det en av världens största civila event. Årets internationella tema är klimatförändring. Extern länk till earthday.org

Jag vill särskilt tillägna en tanke till alla världens ovärderliga bin, som flitigt pollinerar en stor majoritet av alla världens växter och odlingar som människan är beroende av. Det är en form av ekosystemtjänst som vi inte får ta för given. Pollinering är det som sker när bina besöker blommor för att samla nektar. Den söta nektarn tillverkar varje växt själv som belöning till bina när de sprider pollen mellan olika blommor. Ett mycket smart system! Pollen fastnar nämligen på bina och följer med till nästa växt. I korta drag släpps pollen från växternas ståndare (växtens hankön) och befruktning sker när pollen hamnar på pistillen (växtens honkön). Resultat blir inte bara frukter av alla de slag, men också en förutsättning för växternas fortsatta överlevnad. Även vår överlevnad på den här planeten.

 

Vad vore en midsommar utan jordgubbar? Eller pannkakor utan blåbärssylt? Eller frukost utan apelsinjuice? För att inte nämna söt och god honung i te! Utan binas hjälp skulle det bli en riktigt dyr uppgift att handpollinera alla växter vi nyttjar och det skulle förmodligen inte ge lika goda resultatet som av det arbete bina utför. Bina får även hjälp med pollinering av andra flitiga insekter. Däribland humlor, fjärilar, flugor, skalbaggar, myror... ja även större djur som kolibrier (världens minsta fåglar) och fladdermöss!

Låt oss se närmare på ett litet urval av växter som bin pollinerar samt binas arbetskollegor.

En korgblommig växt som Tusensköna Bellis perennis L. erbjuder många nektarkällor vid samma blomma! (läs mer här) Maskrosor är även en favorit bland korgblommiga växter (se filmen ovan).

En jordhumla Bombus lucorum på Lönn Acer platanoides L. i vårblom.

Fruktträd är en annan viktig nektarkälla nu på våren. Här äppelträd i blom.

Av rosor blir det nypon.

Ser ni kolibrin? Denna observerad i Ecuador. Fotograferad med analog kamera 2007.

En utmaning dagen till ära: Fram med mobilerna och fotografera och dela era observationer av pollinerande bin 'in action' genom att tagga #biologajour på instagram.
Tips: spana runt maskrosor och blommande fruktträd. Det foto med mest 'likes' kan belönas med att publiceras på bloggen i nästa inlägg!

Ha det fint i den värmande vårsolen och njut av binas mjuka surr!

// Ulrika

Vad är detta för djur?

Är det något sällsynt?

Undrar Valter.

Fråga mottagen och besvarad 28 mars 2020

Svar

Det där är en Guldögonslända. De övervintrar ofta inomhus, ibland i fönster, men lever annars utomhus. Nyttodjur enligt Jordbruksverket då de lever av bladlöss. De är inte sällsynta men relativt vanliga i öppna landskap och trädgårdsmiljöer. Om sländan överlever kan den sättas ut på växter angripna av kvalster, som bildar galler av olika slag och skadar växtens blad. Det är god mat för en hungrig Guldögonslända! En metod jag själv ska tillämpa i vår på en angripen rosenbuske.

Bästa hälsningar, 
Ulrika

Undrar du också över något spännande fynd? Maila till biologajour (at) ulriversum.se

Ring in våren

med en ny fågelholk eller reparera en gammal holk.

Holkar ska gärna placeras några meter upp på en trädstam, men genom att jag har starar som häckat i en av sommarstugans trasiga husväggar, som nu ska repareras, så placerar jag en reparerad holk på husknuten och hoppas att den återkommande starfamiljen, eller deras återvändande fjolårsungar, kommer trivas där istället. Men det är många fågelpar som söker bostad inför vårens häckningssäsong, så jag har flera nya holkar på gång!

Film producerad av Biolog à jour | Ulrika Ridbäck

Det är kul att snickra holkar! De kan även målas för att se trevligare ut. Perfekt sysselsättning nu i mars för både barn och vuxna.

Fler tips delar jag även på Instagram #biologajour

God fortsättning med våren!