Showing posts with label vår. Show all posts
Showing posts with label vår. Show all posts

Mars | Snödroppsälvan

Tidigt en morgon på en snöfri gräsplätt, bland bruna fjolårsbarr och lågväxta örter, går en älva lätt och ljudlöst. Hon är inte högre än en Snödroppe och har precis vaknat ur sitt vinteride. Hon känner att det är vår igen, med doften av smältande snö, värmande solljus och ljudet av livligare sång från de fåglar som övervintrat. I en glänta av Snödroppar samlar hon dagg i sina kupade händer och dricker. Sedan plockar hon ett blad av Jordreva och sätter knoppen till en Snödroppe i gungning med en lätt knuff. Hon betraktar den gungande knoppen och springer sedan glatt skrattande förbi flera knoppar som hon sätter i rörelse. En efter en slår nu varje knopp helt magiskt ut! Älvan sätter sig på en tuva mjuk mossa, börjar äta sitt blad medan hon njuter av skådespelet och den ljuvliga blomdoften som sprider sig. Hon har en lång dag framför sig, med många Snödroppar som behöver hjälp att slå ut...


Snowdrop fairy among buttons of Galanthus nivea (Captured and edited February 2022)

Ta dina steg försiktigt när du lämnar stigen, vägen eller trädgårdsgången, så att du inte råkar trampa på något ömtåligt. Vem vet vilka skatter och individer som gömmer sig där nere på marken bland vårblommorna!

Sköna maj - en tacksam resa i nuet

Det känns som om det är första gången jag verkligen får uppleva denna årstid. Maj månad och naturen  ä r   s å   v a c k e r!  Jag blir som i trans av att få vandra genom landskap med täta mattor av blå- och vitsippor, där små gröna musöron börjar komma på lövträden medan fåglar kvittrar så det värmer i hjärtat. Solen är uppe längre och dess ljus bidrar till en magisk lyster jag uppskattar som fotograf. Jag börjar leva mig in i tidlösa texter från diktare och poeter som kärleksfullt hyllar våren med romantiska visor. Hur skönt är det inte att få njuta av blommor i rosa och vitt som pryder frukträden innan bladen slagit ut! Eller Taraxacum, maskrosor, som jag häromdagen såg hade vaknat i gräsmattan. Jag njuter av varenda ton från ärtsångare och halsbandsflugsnappare, som idag verkar ha anlänt i trädgården. 

Solnedgång över vitsippshav i Bosarve ädellövskog, naturreservat på södra Gotland (maj 2021)

Årstiden till ära har jag börjat utöva en form av mindfulness, sinnesnärvaro i naturen. Kan inte minnas att jag varit så här närvarande tidigare och med känslan av att få uppleva denna årstid som något nytt. Underbart och ett fint sätt att återhämta sig. Alldeles ypperligt att utöva i vackra naturreservat.

Naturens förvandling är för mig även en inspirerande förmåga att börja om. Upp kommer ny grönska där fjolårets växter och fällda löv har multnat bort. Oavsett hur det var i fjol kommer fåglar tillbaka och börjar återigen på nytt med familjeliv. Våren går sakta in i försommar och jag följer tacksamt med på resan.

Hjälp, jag grävde fram en padda!

Ja vad i all världen tar du dig till när du gräver i trädgårdslandet, eller rensar i en hög med jord, kvistar och annat som stått i några år, och finner en padda?

Vanlig padda (foto Ola Eriksson, 11 april 2021)

Mitt första spontana svar på den frågan är att ta det lugnt och försiktigt strö över jorden på paddan igen, så att den täcks med några dm (eller motsvarande djup du grävt). Det är ofta vanlig padda (Bufo bufo på latin) som vi träffar på i trädgårdsmiljöer. Saken är den att paddor ligger i vinterdvala i marken. När hösten nalkas gräver vuxna paddor ner sig för att få sin vintersömn. Ibland gräver de ner sig så djupt som upp till 1 m! När vårvärmen kommer åter vaknar de ur sin dvala, tar sig upp ur vinteridet och beger sig mot sina lekvatten (som kan vara upp till 2 km bort!). Fråga mig inte hur de känner av vårvärmen en meter under markytan! Men på något vis känner de av temperaturskillnaden när vårsolen gassar ovanifrån.

Ibland är vi tidigt ute med vårens trädgårdssysslor, även om det ännu kan vara minusgrader om vårnätterna. Paddor vill gärna sova tills nätterna är frostfria och badtemperaturen i deras lekvatten uppnår 8° C. Så en padda som råkar väckas för tidigt av idoga spadtag blir nog stressad och kanske även lite frusen. Paddor är även fridlysta, därför är det viktigt att hjälpa genom att försiktigt bädda ner dem i jorden, eller högen, igen. Förhoppningsvis är då ingen skada skedd och de kan återgå till sin vintersömn, för att senare få vakna i sin egen takt.

Tveka inte att höra av dig med dina naturfrågor! Jag står gärna till tjänst med min kunskap om djurliv i trädgården. DM @biologajour

Allt gott i vårsolen // Ulrika

Längtan till landet

Glad så som fågeln i morgonstunden hälsar jag våren i friska naturen! Första raden i en omtyckt folkkär vårsång med text av Herman Sätherberg (som även skrivit texten till kända 'Vintern rasat', eller Längtan till landet, som den visan även heter). Mars har blivit den där mirakulösa månaden i landets södra hälft när snön nästan omärkt smälter undan, det porlar från vattenfyllda diken, vårblommor kommer upp och målar gräsmattor i vackra kulörer, insekter börjar vakna, koltrastar sjunger och sprätter i buskar och träd i sällskap av andra nyanlända vårfåglar, medan anländande gäss, tranor och svanar ljuder i skymningen. Bland 'vårfåglarna' jag hört, som får hjärtat att slå extra slag, är bofink (trädgård), kungsfågel (tallskog), sånglärka (odlingsmark), stare (betesmark/kulturmark) och tofsvipa (vårmark/strandäng). Som jag anger i parentes har de sina olika livsmiljöer.

Sagostund en vårkväll i mars (beteslandskap i Alva, Gotland 2021)

Våren är en sådan tid på året när det känns som att allt verkligen kan ske över en natt! Efter flera gråa (och vita) månader, med övervägande tystnad och ro i naturen, känns det magiskt att under en promenad plötsligt få höra en stares lockläte, eller under en utflykt se en citronfjäril flyga förbi. Ena dagen kan vara stilla med en svag dimma över landskapet, för att nästa höra vinden yla runt knuten. På Gotland känns det som att jag haft ovanligt mycket tid att fokusera på just vädret och vårens framskridande. Den här våren känns även annorlunda på något vis. Kanske är det genom att jag möter så mycket fler människor ute i naturen! Hela samhällets omställning till en pandemi med hemmakontor och begränsat socialt umgänge gör att vi söker oss ut i grönska och vandringsstråk. För utomhus går det att hålla avstånd och mötas. Frågan är om folks intresse för naturen ökar lika väl som lusten att vistas i den.

Nu vid årskiftet till april och med påsken på tröskeln har det blivit dags för krokusar och videkissar att blomma. Våren går in i en ny och varmare fas, där blåsippor, vitsippor och en mångfald av insekter samt vårfåglar är att vänta och se fram emot!

GLAD PÅSK!


Längtan till landet. Sång Ulriversumkören 
(text Herman Sätherberg, musik Otto Lindblad)




Fagning

När vitsipporna blommar

Publicerad 30 april 2020


I Svenska Akademiens Ordbok framgår det att fagning kommer av ordet faga:
"sv. dial. (Gottl.) faga, fagä, eg.: göra fin l. ren, rensa, städa; jfr isl. fága, pryda, smycka, rensa, vårda, odla, dyrka" (saob.se). 
 Fagning verkar vara en kultur särskilt knuten till Gotland. När vitsipporna blommar om våren är det god tid att börja räfsa ihop fjolårs löv och gräs på gotländska ängen (ett änge, flera ängen!). Denna våraktivitet, att vårda ängsmarker och ge utrymme för säsongens örter, nämns i skriftliga källor redan på 1600-talet (HSH 29: 398, 1654). Det är ett skönt sätt att komma ut och röra på sig, samtidigt som biologisk mångfald gynnas av denna aktivitet. 


Filmen nedan är från Anga Prästänge i Anga socken på Gotland. Bland örterna som trivs i fagade ängen kan nämnas gullviva och orkidéer. Hassel, med sina karaktäristiska hängen om våren, samt ek och ask är karaktärsträd på gotländska ängen. Vid midsommar är det värt att besöka ett änge och njuta av den blomsterprakt som fagningen bidrar till.




Trevlig Valborg!
/Ulrika


Jordens dag

Flitig som ett bi

Publicerad 22 april 2020


Denna dag, the Earth Day, lanserades 22 april 1970 i USA som en ny rörelse mot miljöförstöring och makthavarnas ignorans. Idag är det en av världens största civila event. Årets internationella tema är klimatförändring. Extern länk till earthday.org


Jag vill särskilt tillägna en tanke till alla världens ovärderliga bin, som flitigt pollinerar en stor majoritet av alla världens växter och odlingar som människan är beroende av. Det är en form av ekosystemtjänst som vi inte får ta för given. Pollinering är det som sker när bina besöker blommor för att samla nektar. Den söta nektarn tillverkar varje växt själv som belöning till bina när de sprider pollen mellan olika blommor. Ett mycket smart system! Pollen fastnar nämligen på bina och följer med till nästa växt. I korta drag släpps pollen från växternas ståndare (växtens hankön) och befruktning sker när pollen hamnar på pistillen (växtens honkön). Resultat blir inte bara frukter av alla de slag, men också en förutsättning för växternas fortsatta överlevnad. Även vår överlevnad på den här planeten.


 

Vad vore en midsommar utan jordgubbar? Eller pannkakor utan blåbärssylt? Eller frukost utan apelsinjuice? För att inte nämna söt och god honung i te! Utan binas hjälp skulle det bli en riktigt dyr uppgift att handpollinera alla växter vi nyttjar och det skulle förmodligen inte ge lika goda resultatet som av det arbete bina utför. Bina får även hjälp med pollinering av andra flitiga insekter. Däribland humlor, fjärilar, flugor, skalbaggar, myror... ja även större djur som kolibrier (världens minsta fåglar) och fladdermöss!

Låt oss se närmare på ett litet urval av växter som bin pollinerar samt binas arbetskollegor.

En korgblommig växt som Tusensköna Bellis perennis L. erbjuder många nektarkällor vid samma blomma! (läs mer här) Maskrosor är även en favorit bland korgblommiga växter (se filmen ovan).


En jordhumla Bombus lucorum på Lönn Acer platanoides L. i vårblom.
Fruktträd är en annan viktig nektarkälla nu på våren. Här äppelträd i blom.
Av rosor blir det nypon.
Ser ni kolibrin? Denna observerad i Ecuador. Fotograferad med analog kamera 2007.

En utmaning dagen till ära: Fram med mobilerna och fotografera och dela era observationer av pollinerande bin 'in action' genom att tagga #biologajour på instagram.
Tips: spana runt maskrosor och blommande fruktträd. Det foto med mest 'likes' kan belönas med att publiceras på bloggen i nästa inlägg!


Ha det fint i den värmande vårsolen och njut av binas mjuka surr!
// Ulrika

Ring in våren

med en ny fågelholk eller reparera en gammal holk.


Holkar ska gärna placeras några meter upp på en trädstam, men genom att jag har starar som häckat i en av sommarstugans trasiga husväggar, som nu ska repareras, så placerar jag en reparerad holk på husknuten och hoppas att den återkommande starfamiljen, eller deras återvändande fjolårsungar, kommer trivas där istället. Men det är många fågelpar som söker bostad inför vårens häckningssäsong, så jag har flera nya holkar på gång!


Film producerad av Biolog à jour | Ulrika Ridbäck


Det är kul att snickra holkar! De kan även målas för att se trevligare ut. Perfekt sysselsättning nu i mars för både barn och vuxna.

Fler tips delar jag även på Instagram #biologajour

God fortsättning med våren!
Välkommen til Biolog à jour i vår!
Biolog à jour är ett ideellt initiativ som etablerades 2017 för att hjälpa till med artbestämning av växter och djur observerade i Sverige, samt besvara andra naturrelaterade frågor och inspirera människor till att gå på upptäcksfärd i naturen. Jag som driver den här verksamheten heter Ulrika och har tidigare varit verksam biolog vid bland annat Naturhistoriska riksmuseet och Naturum Gotland.


Säsongsbild: Snödroppar Galanthus nivalis L. i full blom. Klintehamn, Sverige, mars 2019. 


För hjälp med artbestämning finns två alternativ:
Sänd foto (gif, jpg, jpeg, png, tiff) av växten/djuret, samt gärna en beskrivning av fyndplats per epost. Eller, lasta upp bilden på Instagram med 'hashtag' #biologajour så finner jag den! 

Nyfiken på vad andra frågat? Se här! Jag ser fram emot era frågor! Ett urval av dessa publiceras vid samtycke här på bloggen.  

Ni får självklart även sända andra bilder på intressanta fenomen ni observerat i naturen och undrar över! Sist men minst, oavsett var i landet ni befinner er tipsar jag gärna om intressanta lokaler för olika natur- och kulturupplevelser, samt guidar om aktuella arter knutna till en viss miljö/årstid.

Så ut och dokumentera vårtecken! 

Bästa vårhälsningar från Biolog à jour



https://www.instagram.com/biologajour/  https://www.flickr.com/photos/ulliversum_photo/sets/72157627665752167/


Sida sist uppdaterad 18 mars 2019
Sett en vinröd jättelarv eller långhornad bagge på sistone?


Tack för spännande frågor! Nyfikenhet inspirerar och väcker lusten att upptäcka. Maj har bjudit på en fantastisk övergång från vår till sommar, och med det följer såklart säsongens färgsprakande mångfald av djur och växter. Vad sägs om bastanta larver av Större träfjäril Cossus cossus (länk till Naturforskaren) och fint skimrande Myskbockar Aromia moschata (länk till Naturforskaren), för att nämna några.




Ett hav av nunneörter...
På det botaniska planet var Stor nunneört Corydalis solida (film) och Pestskråp Petasitus hybridus växter som fångade min uppmärksamhet i början av månaden.


Nu är det god fortsättning med försommaren som gäller!

/Ulrika
Biolog á jour

Publicerad 25 maj 2018
Uppdaterad 19 mars 2019


Fråga till Biolog à jour:
Från Västmanland. 13 maj 2018

Hej,

Vad heter den här märkliga växten?


Hälsningar från Västmanland.



Svar: Hej!

Den märkliga växten heter Skogsfräken (Equisetum sylvaticum L.). En av de vanligaste fräkenväxterna i Sverige som kan bli upp till en halv meter hög! Som namnet antyder trivs den i skoglig miljö. Fint praktexemplar ni fångat på bilden! Tips på mer fakta: http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/221064


Mvh, biolog à jour


Välkommen till Biolog à jour!



(10 maj 2018. © Ulrika Ridbäck)

Äntligen! En kort introduktion om mig och mina ambitioner som biolog à jour! Samt öppnande av min 'vimeokanal' med samma tittel. Håll utkik över nya klipp framöver.

God fortsättning med våren!
Ulrika, biolog à jour

Uppdaterad 13 maj 2018
Så kryddas ljusa vårnätter på Island med toner av nostalgi


Vad är det för en grann liten trast som skuttar runt i Reykjavíks öppna parklandskap? Foto © Ulrika Ridbäck


Med tydligt ljusa 'ögonbryn' och roströda färgklickar nedanför vingarna är rödvingetrasten svår att förväxla med någon annan trast här uppe i Norden. Sången med sina vemodiga drag är också ett igenkännande karaktärsdrag, som hos mig väcker nostalgiska minnen knutna till ljusa vårkvällar uppe i norr. Kan säga att jag hör rödvingetrastar sjunga betydligt oftare än jag får syn på dem! Blev överraskad av hur oskygga de var på matjakt vid det här fototillfället.

Rödvingetrast övervintrar i Europas sydliga och sydvästliga trakter, samt Nordvästra Afrika. Flytten norrut drar igång under april. Kul att se dem på södra Island, trots att våren kommit igång senare i år. Väl åter på sina häckningsplatser låter de sig minsann inte bromsas av ostabilt aprilväder, så länge det finns godsaker i marken som lockar.


Vemodiga vårhälsningar
//Ulrika, biolog à jour
(tillfälligt stationerad på Island)


Foto: Rödvingetrast Turdus iliacus Linnaeus med ett vaksamt öga på fotografen (Reykjavík, Island). © Ulrika Ridbäck


Stay tuned med biolog à jour i jakten på vårtecken uppe i Norden!



Publicerad 24 april 2018
Uppdaterad 26 april 2018
Törs du släppa lös hunden?

Dessa tre väderkvarnar på Hundlausar i Vamlingbo socken har blivit ett välkänt landmärke på södra Gotland.

I ännu vindpinade kulturlandskap kan vi känna historiens tidlösa vingslag på Gotland, där användandet av väderkvarnar har en lång historia. Några av de tidigaste dokumenten som omtalar just väderkvarnar är i samband med en skatteläggning 1653, men troligen har vinddrivna kvarnar använts mycket längre än så på ön.

Ute på Hundlausars öppna betesmark står tre gamla väderkvarnar i gott skick. De ännu fungerande vingarna får dock vila om än vinden fortfarande rycker i dem. Namnet 'Hundlausar' är urgammalt (äldre än väderkvarnarna på bilden ovan) och kommer av att det brukar blåsa så mycket i just detta område att man 'inte kan släppe en hund laus' (inte släppa en hund lös, för då kanske den blåser bort(!) = hundlös). Om du vill se dessa majestätiska kvarnar på nära håll så är Hundlausar beläget ca. 4 km söder om Burgsvik på södra Gotland längs väg 142/Hoburgsvägen. Men det kan vara säkrast att hålla hunden kopplad om den får följa med...

Tips på vidare läsning: J. A:son-Utas & A. Salomonsson, A. (1977). Väder- och vattenkvarnar på Gotland.



Ut och njut av våren i Sveriges vackra natur- och kulturlandskap!
Bästa vårhälsningar,
Ulrika, biolog à jour


Publicerad 23 april 2018
Uppdaterad 3 maj 2018
Squiik squiik! Tjaldur er kommet!


Foto: strandskator Haematopus ostralegus Linnaeus utanför Stora Karlsö (Gotland). © Ulrika Ridbäck


Vad överraskad jag blev under en kvällspromenad längs en strand vid Oslofjorden, när jag fick se och höra strandskator. Denna vadarfågel är för mig ett skarpt vårtecken och väcker nostalgiska minnen från Färöarna, där jag hade privilegiet att få jobba en sommar för många år sedan. Vilkat fågelparadis för just vadare! Tjaldur är vad strandskata kallas på färöiska och är Färöarnas 'landsfågel'. Om man är vid havet eller våtmark och hör något som påminner om en klämd gummianka (som ger ljud ifrån sig när man klämmer på den), då är det mest troligt strandskata, som även lätt känns igen på sin långa röda näbb, röda ben och svartvita fjäderdräkt.

Även Gotland är en lokal att rekommendera för att spana in vadare som återvänder till sina häckningsplatser på våren. Det finns mycket godsaker att mumsa på för vadare som jagar i strandbryn. Ingen frisk strand (säger jag) utan strandskator, som äter kräftdjur, blötdjur (bland annat ostron och sniglar) och insekter. I Sverige kan strandskator påträffas i hela landet, även vid vattendrag i fjällen, i jordbruksmark och kustnära stadsmiljöer.


Vilken glad påsk!
Ulrika, er biolog à jour


Stay tuned med biolog à jour i jakten på vårtecken!




Publicerad 31 mars 2018
Uppdaterad 1 april 2018
Ekorre + gran = sant...


Foto: spår av ekorre Sciurus vulgaris Linnaeus på grankotte Picea abies (L.) H. Karst (© Ulrika Ridbäck).


Vid sidan av ett odlingslandskap, inne i en granskog, har snötäcket börjat smälta och låtit delar av barmark komma fram. Här har ekorrar varit framme och festat på grankottar. Det avslöjas genom avslitna kottfjäll för att komma åt fröna. Granfrö är nämligen en favorit på ekorrens meny, vilket förklarar ekorrens förkärlek till just gran. Det gör mig mer nyfiken på etymologin bakom just namnet 'ekorre', det vill säga historien som lett till namnet. Vad sägs om dialektala smeknamn som 'kurre' och 'furufnatt'! Kurre ekorre fick jag höra historier om som barn i Norrbotten. I Norge, där ekorre heter 'ekorn', är en teori att namnet har baserats på det engelska ordet 'acorn', som översatt till svenska är ekollon. Med andra ord, gnagaren som äter ekollon.

Ekorre trivs i såväl kulturlandskap som granskog och är vanlig i hela landet, ja ända upp i fjällvärlden kan vi träffa på kurre.
Tips på vidare läsning: artfakta.artdatabanken.se/taxon/



Nytt vårtecken för idag är sånglärka Alauda arvensis Linnaeus, som sjöng över ett ännu snöklätt odlingslandskap (i norska Østlandet).


Vänlig påskhälsning,
Ulrika, biolog à jour



Stay tuned med biolog à jour i jakten på vårtecken!


Publicerad 30 mars 2018
Uppdaterad 30 mars 2018
Våfflor, sommartid och grönfinkar


Foto: Högst upp i ett träd satt denna Grönfink (hane) Chloris chloris Linnaeus (© Ulrika Ridbäck).
Motljus är alltid en utmaning när man fotar fåglar.


Det var visst optimistiskt att hoppas på sjungande gulsparvar i mars (strax söder om Oslo). Men det blir det garanterat mer av i april. Men grönfink låter sig inte bromsas av snötäcket på marken. Denna pippi känns lätt igen på sin kraftiga näbb och grönaktiga fjäderdräkt. Sången låter som ett kort snabbt 'kulsprute' kvitter ['frititititi] som varvas med en enkel vissling. 

Även om äggläggning tidigast kommer igång i månadskiftet april/maj, så kan det vara fint att vara ute i god tid för att finna sig en partner. Grönfink trivs kring bebyggelse och bygger gärna bo i buskar eller träd i parker och trädgårdar. Med sin kraftiga näbb knapprar den lätt i sig frön, varför övervintrande grönfinkar gärna har vägen förbi fågelbord. Men under sommarhalvåret kan även insekter hamna på menyn.

Våffeldagen till ära ställdes klockan om till sommartid. Kanske kan jag finna något färgglatt litet dun från grönfink att sätta i mitt påskris.

Bästa påskhälsningar,
Ulrika, er biolog à jour

Stay tuned med biolog à jour i jakten på vårtecken!


Publicerad 25 mars 2018
Uppdaterad 4 april 2018
Fråga
Från Morten. 19 februari 2018

Hei dere.

NRK Drama planlegger opptakene de skal gjøre til våren, og lurer på om noen kan hjelpe dem med å si noe om når det blir grønt ute? Og når det blir løsvsprett og sånne ting.
Altså kommer våren mye senere nå som det er mye snø?

Foto: lövsprickning för vårtbjörk/hengebjørk, Betula pendula Roth (© Ulrika Ridbäck). Temperaturen i luften påverkar blomning och lövsprickning. Snö i stora mängder kan ha en kylande effekt och försena vårsäsongen för vissa arter. Men om lite snö ligger kvar på marken brukar det inte ha så stor inverkan på luftens temperatur.


Svar: Hei Morten,

Min erfaring er at løvsprett skjer vid månedsskiftet april/mai [i sør; Østlandet, Oslo og omegn]. Selv om våren var sen i fjor ble det grønt første uken i mai (ifølge mine noteringer).

Vennlig hilsen,
Ulrika
biolog à jour

Tips:
Meteorologisk Institutt i Oslo.
Miljömål.se - Växternas växtsäsong, Naturvårdsverket, Stockholm.


Foto: det grönskar på Oscarsborg i Oslofjorden, 7. maj 2017 (Oscarsborg: gjestehavn Webcam).

Nämen! Är det inte en gulsparv som sitter där och kurar i grenverket?


    Foto: Gulsparv, Emberiza citrinella Linnaeus (© Ulrika Ridbäck).


Jo visst är det så! En av mina favoriter i sin praktfulla färglada dräkt. Tystlåten här vid en grannes fågelbord i Frogn, där den gärna mumsar i sig frön och knoppar. Om en månad kommer vårens första hanar börjar spela sin välbekanta drill 'en-två-tre-fyr-fem-sex-sjuuuuu' [twi-twi-twi-twi-twi-twi-tyyy]. Jag blir varm i hjärtat bara jag tänker på det. Längtar! Då blir det även insekter och andra små kryp på gulsparvens meny.

Håll ut ni som tröttnat på kyla, is och slask, om en månad börjar det sakta sjuda av liv igjen i våra naturomgivningar. Stay tuned med biolog à jour i jakten på vårtecken!

Bästa hälsningar,
Ulrika, er biolog à jour


Uppdaterad 1 mars 2018
I ett kargt kulturlandskap dominerat av Juniperus communis, bland ännu bladlösa träd och buskar på Gotlands sydspets, anländer och mellanlandar fåglar under sin vårflytt från varma länder till Skandinavien. De mindre fåglarna råkar ibland hamna i de slöjnät som tillhör Sundre Fågelstation. Då plockas de loss och får följa med till ringmärkarboden, där de efter att ha fått en ring och undersökts åter släpps fria. Jag befinner mig mitt i verksamhetens centrum för att lära mig hantera småfåglar, tättingar som de även kallas, samt fördjupa mig i kunskaper som jag inte hade innan om dessa fågelarters anatomi och dräkter.


Blåsippor vid Sundre kyrka, Regulus regulus (kungsfågel) vid Hoburgen, och en vinglös gammal väderkvarn i eftermiddagssol vid Sundre. © 2013 Ulrika Ridbäck.


Landskapet på södra Gotland är präglat av jordbruk sedan ett millennium tillbaka i tiden, och bjuder på en stor variation av vackra kulturmarker. Byggnader, ruiner och stenrösen berättar om hur olika tider och levnadssätt haft sin gång. Landskapet är lite böljande söder om Burgsvik, med den sydvästligaste kustlinjen sluttande ner mot havet. Den här tiden på året finns det flera bra lokaler för att se fåglar längs kusten på den här delen av ön, runt sydspetsen och upp till Faludden. Det finns också bra lokaler för att njuta av vackra vårblommor som fyller torra diken och marker, likt stora färgklickar som naturen själv hällt ut! Dofter av lök i skuggiga dungar betyder att Allium ursinum närmar sig blomning.


Blåsippa, Hepatica nobilis. Schreb. © 2013 Ulrika Ridbäck.


Allt gott!// Ulrika

Publicerad 29 april 2013
Uppdaterad 23 oktober 2017

Utsedd till IRIS stipendiat 2011 för projekt i Bolivia


Som jag längtat efter värmande strålar från solen och väder som lämpar sig för kortärmat. Nu känns det nästan overkligt att jorden vridit sig till årets varmare halva. Varje morgon står solen lite högre, varje kväll håller den sig uppe lite längre. Skogen är inte längre tyst och grå, ty där drillas och prasslas det av djurliv i full fart med att bygga bo och markera revir. Hemma vill jag också börja rensa och reda mig ett eget trivsamt bo! Våren ger mig mycket energi och lusten att skapa frodas med varje liten knopp som slår ut.
 
Igår kom ett fantastiskt besked med posten. Jag är en av 32 lyckliga IRIS stipendiater 2011! Projektet som jag tilldelas stipendium för är ett ideellt taxonomiskt arbete i Tarija, södra Bolivia. Fältarbetet kommer ske i samarbete med naturvårdsorganisationen PROMETA i Tarija. Prometa förvaltar stora naturområden med höga naturvärden. Min insats blir att samla växter och dela med mig av mina kunskaper inom tropiska växtvärldens familjer.
 
Utdelningen av IRIS stipendiet sker den 10 juni i Göteborg.


Publicerad 12 april 2011

Populära inlägg i bloggen