| Snowdrop fairy among buttons of Galanthus nivea (Captured and edited February 2022) |
Mars | Snödroppsälvan
Sköna maj - en tacksam resa i nuet
Det känns som om det är första gången jag verkligen får uppleva denna årstid. Maj månad och naturen ä r s å v a c k e r! Jag blir som i trans av att få vandra genom landskap med täta mattor av blå- och vitsippor, där små gröna musöron börjar komma på lövträden medan fåglar kvittrar så det värmer i hjärtat. Solen är uppe längre och dess ljus bidrar till en magisk lyster jag uppskattar som fotograf. Jag börjar leva mig in i tidlösa texter från diktare och poeter som kärleksfullt hyllar våren med romantiska visor. Hur skönt är det inte att få njuta av blommor i rosa och vitt som pryder frukträden innan bladen slagit ut! Eller Taraxacum, maskrosor, som jag häromdagen såg hade vaknat i gräsmattan. Jag njuter av varenda ton från ärtsångare och halsbandsflugsnappare, som idag verkar ha anlänt i trädgården.
![]() |
| Solnedgång över vitsippshav i Bosarve ädellövskog, naturreservat på södra Gotland (maj 2021) |
Naturens förvandling är för mig även en inspirerande förmåga att börja om. Upp kommer ny grönska där fjolårets växter och fällda löv har multnat bort. Oavsett hur det var i fjol kommer fåglar tillbaka och börjar återigen på nytt med familjeliv. Våren går sakta in i försommar och jag följer tacksamt med på resan.
Hjälp, jag grävde fram en padda!
Ja vad i all världen tar du dig till när du gräver i trädgårdslandet, eller rensar i en hög med jord, kvistar och annat som stått i några år, och finner en padda?
![]() |
| Vanlig padda (foto Ola Eriksson, 11 april 2021) |
Mitt första spontana svar på den frågan är att ta det lugnt och försiktigt strö över jorden på paddan igen, så att den täcks med några dm (eller motsvarande djup du grävt). Det är ofta vanlig padda (Bufo bufo på latin) som vi träffar på i trädgårdsmiljöer. Saken är den att paddor ligger i vinterdvala i marken. När hösten nalkas gräver vuxna paddor ner sig för att få sin vintersömn. Ibland gräver de ner sig så djupt som upp till 1 m! När vårvärmen kommer åter vaknar de ur sin dvala, tar sig upp ur vinteridet och beger sig mot sina lekvatten (som kan vara upp till 2 km bort!). Fråga mig inte hur de känner av vårvärmen en meter under markytan! Men på något vis känner de av temperaturskillnaden när vårsolen gassar ovanifrån.
Ibland är vi tidigt ute med vårens trädgårdssysslor, även om det ännu kan vara minusgrader om vårnätterna. Paddor vill gärna sova tills nätterna är frostfria och badtemperaturen i deras lekvatten uppnår 8° C. Så en padda som råkar väckas för tidigt av idoga spadtag blir nog stressad och kanske även lite frusen. Paddor är även fridlysta, därför är det viktigt att hjälpa genom att försiktigt bädda ner dem i jorden, eller högen, igen. Förhoppningsvis är då ingen skada skedd och de kan återgå till sin vintersömn, för att senare få vakna i sin egen takt.
Tveka inte att höra av dig med dina naturfrågor! Jag står gärna till tjänst med min kunskap om djurliv i trädgården. DM @biologajour
Allt gott i vårsolen // Ulrika
Längtan till landet
Glad så som fågeln i morgonstunden hälsar jag våren i friska naturen! Första raden i en omtyckt folkkär vårsång med text av Herman Sätherberg (som även skrivit texten till kända 'Vintern rasat', eller Längtan till landet, som den visan även heter). Mars har blivit den där mirakulösa månaden i landets södra hälft när snön nästan omärkt smälter undan, det porlar från vattenfyllda diken, vårblommor kommer upp och målar gräsmattor i vackra kulörer, insekter börjar vakna, koltrastar sjunger och sprätter i buskar och träd i sällskap av andra nyanlända vårfåglar, medan anländande gäss, tranor och svanar ljuder i skymningen. Bland 'vårfåglarna' jag hört, som får hjärtat att slå extra slag, är bofink (trädgård), kungsfågel (tallskog), sånglärka (odlingsmark), stare (betesmark/kulturmark) och tofsvipa (vårmark/strandäng). Som jag anger i parentes har de sina olika livsmiljöer.
![]() |
| Sagostund en vårkväll i mars (beteslandskap i Alva, Gotland 2021) |
Nu vid årskiftet till april och med påsken på tröskeln har det blivit dags för krokusar och videkissar att blomma. Våren går in i en ny och varmare fas, där blåsippor, vitsippor och en mångfald av insekter samt vårfåglar är att vänta och se fram emot!
GLAD PÅSK!
Fagning
När vitsipporna blommar
Publicerad 30 april 2020I Svenska Akademiens Ordbok framgår det att fagning kommer av ordet faga:
Fagning verkar vara en kultur särskilt knuten till Gotland. När vitsipporna blommar om våren är det god tid att börja räfsa ihop fjolårs löv och gräs på gotländska ängen (ett änge, flera ängen!). Denna våraktivitet, att vårda ängsmarker och ge utrymme för säsongens örter, nämns i skriftliga källor redan på 1600-talet (HSH 29: 398, 1654). Det är ett skönt sätt att komma ut och röra på sig, samtidigt som biologisk mångfald gynnas av denna aktivitet.
Filmen nedan är från Anga Prästänge i Anga socken på Gotland. Bland örterna som trivs i fagade ängen kan nämnas gullviva och orkidéer. Hassel, med sina karaktäristiska hängen om våren, samt ek och ask är karaktärsträd på gotländska ängen. Vid midsommar är det värt att besöka ett änge och njuta av den blomsterprakt som fagningen bidrar till.
Trevlig Valborg!
/Ulrika
Jordens dag
Flitig som ett bi
Publicerad 22 april 2020Vad vore en midsommar utan jordgubbar? Eller pannkakor utan blåbärssylt? Eller frukost utan apelsinjuice? För att inte nämna söt och god honung i te! Utan binas hjälp skulle det bli en riktigt dyr uppgift att handpollinera alla växter vi nyttjar och det skulle förmodligen inte ge lika goda resultatet som av det arbete bina utför. Bina får även hjälp med pollinering av andra flitiga insekter. Däribland humlor, fjärilar, flugor, skalbaggar, myror... ja även större djur som kolibrier (världens minsta fåglar) och fladdermöss!
Låt oss se närmare på ett litet urval av växter som bin pollinerar samt binas arbetskollegor.
| En korgblommig växt som Tusensköna Bellis perennis L. erbjuder många nektarkällor vid samma blomma! (läs mer här) Maskrosor är även en favorit bland korgblommiga växter (se filmen ovan). |
| En jordhumla Bombus lucorum på Lönn Acer platanoides L. i vårblom. |
| Fruktträd är en annan viktig nektarkälla nu på våren. Här äppelträd i blom. |
![]() |
| Av rosor blir det nypon. |
![]() |
| Ser ni kolibrin? Denna observerad i Ecuador. Fotograferad med analog kamera 2007. |
En utmaning dagen till ära: Fram med mobilerna och fotografera och dela era observationer av pollinerande bin 'in action' genom att tagga #biologajour på instagram.
Tips: spana runt maskrosor och blommande fruktträd. Det foto med mest 'likes' kan belönas med att publiceras på bloggen i nästa inlägg!
Ring in våren
med en ny fågelholk eller reparera en gammal holk.
Holkar ska gärna placeras några meter upp på en trädstam, men genom att jag har starar som häckat i en av sommarstugans trasiga husväggar, som nu ska repareras, så placerar jag en reparerad holk på husknuten och hoppas att den återkommande starfamiljen, eller deras återvändande fjolårsungar, kommer trivas där istället. Men det är många fågelpar som söker bostad inför vårens häckningssäsong, så jag har flera nya holkar på gång!
Det är kul att snickra holkar! De kan även målas för att se trevligare ut. Perfekt sysselsättning nu i mars för både barn och vuxna.
Fler tips delar jag även på Instagram #biologajour
God fortsättning med våren!

Säsongsbild: Snödroppar Galanthus nivalis L. i full blom. Klintehamn, Sverige, mars 2019.
För hjälp med artbestämning finns två alternativ:
Sänd foto (gif, jpg, jpeg, png, tiff) av växten/djuret, samt gärna en beskrivning av fyndplats per epost. Eller, lasta upp bilden på Instagram med 'hashtag' #biologajour så finner jag den!
Nyfiken på vad andra frågat? Se här! Jag ser fram emot era frågor! Ett urval av dessa publiceras vid samtycke här på bloggen.
Ni får självklart även sända andra bilder på intressanta fenomen ni observerat i naturen och undrar över! Sist men minst, oavsett var i landet ni befinner er tipsar jag gärna om intressanta lokaler för olika natur- och kulturupplevelser, samt guidar om aktuella arter knutna till en viss miljö/årstid.
Så ut och dokumentera vårtecken!
Bästa vårhälsningar från Biolog à jour
Tack för spännande frågor! Nyfikenhet inspirerar och väcker lusten att upptäcka. Maj har bjudit på en fantastisk övergång från vår till sommar, och med det följer såklart säsongens färgsprakande mångfald av djur och växter. Vad sägs om bastanta larver av Större träfjäril Cossus cossus (länk till Naturforskaren) och fint skimrande Myskbockar Aromia moschata (länk till Naturforskaren), för att nämna några.

Ett hav av nunneörter...
På det botaniska planet var Stor nunneört Corydalis solida (film) och Pestskråp Petasitus hybridus växter som fångade min uppmärksamhet i början av månaden.
Nu är det god fortsättning med försommaren som gäller!
/Ulrika
Biolog á jour
Publicerad 25 maj 2018
Uppdaterad 19 mars 2019
Fråga till Biolog à jour:
Från Västmanland. 13 maj 2018
Hej,
Vad heter den här märkliga växten?
Hälsningar från Västmanland.
Den märkliga växten heter Skogsfräken (Equisetum sylvaticum L.). En av de vanligaste fräkenväxterna i Sverige som kan bli upp till en halv meter hög! Som namnet antyder trivs den i skoglig miljö. Fint praktexemplar ni fångat på bilden! Tips på mer fakta: http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/221064
Mvh, biolog à jour
Äntligen! En kort introduktion om mig och mina ambitioner som biolog à jour! Samt öppnande av min 'vimeokanal' med samma tittel. Håll utkik över nya klipp framöver.
Med tydligt ljusa 'ögonbryn' och roströda färgklickar nedanför vingarna är rödvingetrasten svår att förväxla med någon annan trast här uppe i Norden. Sången med sina vemodiga drag är också ett igenkännande karaktärsdrag, som hos mig väcker nostalgiska minnen knutna till ljusa vårkvällar uppe i norr. Kan säga att jag hör rödvingetrastar sjunga betydligt oftare än jag får syn på dem! Blev överraskad av hur oskygga de var på matjakt vid det här fototillfället.
Rödvingetrast övervintrar i Europas sydliga och sydvästliga trakter, samt Nordvästra Afrika. Flytten norrut drar igång under april. Kul att se dem på södra Island, trots att våren kommit igång senare i år. Väl åter på sina häckningsplatser låter de sig minsann inte bromsas av ostabilt aprilväder, så länge det finns godsaker i marken som lockar.
Vemodiga vårhälsningar
//Ulrika, biolog à jour
(tillfälligt stationerad på Island)
Foto: Rödvingetrast Turdus iliacus Linnaeus med ett vaksamt öga på fotografen (Reykjavík, Island). © Ulrika Ridbäck
Stay tuned med biolog à jour i jakten på vårtecken uppe i Norden!
Uppdaterad 26 april 2018
Ute på Hundlausars öppna betesmark står tre gamla väderkvarnar i gott skick. De ännu fungerande vingarna får dock vila om än vinden fortfarande rycker i dem. Namnet 'Hundlausar' är urgammalt (äldre än väderkvarnarna på bilden ovan) och kommer av att det brukar blåsa så mycket i just detta område att man 'inte kan släppe en hund laus' (inte släppa en hund lös, för då kanske den blåser bort(!) = hundlös). Om du vill se dessa majestätiska kvarnar på nära håll så är Hundlausar beläget ca. 4 km söder om Burgsvik på södra Gotland längs väg 142/Hoburgsvägen. Men det kan vara säkrast att hålla hunden kopplad om den får följa med...
Tips på vidare läsning: J. A:son-Utas & A. Salomonsson, A. (1977). Väder- och vattenkvarnar på Gotland.
Ut och njut av våren i Sveriges vackra natur- och kulturlandskap!
Bästa vårhälsningar,
Ulrika, biolog à jour
Publicerad 23 april 2018
Uppdaterad 3 maj 2018
Vad överraskad jag blev under en kvällspromenad längs en strand vid Oslofjorden, när jag fick se och höra strandskator. Denna vadarfågel är för mig ett skarpt vårtecken och väcker nostalgiska minnen från Färöarna, där jag hade privilegiet att få jobba en sommar för många år sedan. Vilkat fågelparadis för just vadare! Tjaldur är vad strandskata kallas på färöiska och är Färöarnas 'landsfågel'. Om man är vid havet eller våtmark och hör något som påminner om en klämd gummianka (som ger ljud ifrån sig när man klämmer på den), då är det mest troligt strandskata, som även lätt känns igen på sin långa röda näbb, röda ben och svartvita fjäderdräkt.
Även Gotland är en lokal att rekommendera för att spana in vadare som återvänder till sina häckningsplatser på våren. Det finns mycket godsaker att mumsa på för vadare som jagar i strandbryn. Ingen frisk strand (säger jag) utan strandskator, som äter kräftdjur, blötdjur (bland annat ostron och sniglar) och insekter. I Sverige kan strandskator påträffas i hela landet, även vid vattendrag i fjällen, i jordbruksmark och kustnära stadsmiljöer.
Publicerad 31 mars 2018
Uppdaterad 1 april 2018
Vid sidan av ett odlingslandskap, inne i en granskog, har snötäcket börjat smälta och låtit delar av barmark komma fram. Här har ekorrar varit framme och festat på grankottar. Det avslöjas genom avslitna kottfjäll för att komma åt fröna. Granfrö är nämligen en favorit på ekorrens meny, vilket förklarar ekorrens förkärlek till just gran. Det gör mig mer nyfiken på etymologin bakom just namnet 'ekorre', det vill säga historien som lett till namnet. Vad sägs om dialektala smeknamn som 'kurre' och 'furufnatt'! Kurre ekorre fick jag höra historier om som barn i Norrbotten. I Norge, där ekorre heter 'ekorn', är en teori att namnet har baserats på det engelska ordet 'acorn', som översatt till svenska är ekollon. Med andra ord, gnagaren som äter ekollon.
Ekorre trivs i såväl kulturlandskap som granskog och är vanlig i hela landet, ja ända upp i fjällvärlden kan vi träffa på kurre.
Tips på vidare läsning: artfakta.artdatabanken.se/taxon/

Nytt vårtecken för idag är sånglärka Alauda arvensis Linnaeus, som sjöng över ett ännu snöklätt odlingslandskap (i norska Østlandet).
Vänlig påskhälsning,
Ulrika, biolog à jour
Stay tuned med biolog à jour i jakten på vårtecken!
Publicerad 30 mars 2018
Uppdaterad 30 mars 2018
Motljus är alltid en utmaning när man fotar fåglar.
Det var visst optimistiskt att hoppas på sjungande gulsparvar i mars (strax söder om Oslo). Men det blir det garanterat mer av i april. Men grönfink låter sig inte bromsas av snötäcket på marken. Denna pippi känns lätt igen på sin kraftiga näbb och grönaktiga fjäderdräkt. Sången låter som ett kort snabbt 'kulsprute' kvitter ['frititititi] som varvas med en enkel vissling.
Även om äggläggning tidigast kommer igång i månadskiftet april/maj, så kan det vara fint att vara ute i god tid för att finna sig en partner. Grönfink trivs kring bebyggelse och bygger gärna bo i buskar eller träd i parker och trädgårdar. Med sin kraftiga näbb knapprar den lätt i sig frön, varför övervintrande grönfinkar gärna har vägen förbi fågelbord. Men under sommarhalvåret kan även insekter hamna på menyn.
Våffeldagen till ära ställdes klockan om till sommartid. Kanske kan jag finna något färgglatt litet dun från grönfink att sätta i mitt påskris.
Bästa påskhälsningar,
Ulrika, er biolog à jour
Stay tuned med biolog à jour i jakten på vårtecken!
Publicerad 25 mars 2018
Uppdaterad 4 april 2018
Från Morten. 19 februari 2018
Hei dere.

biolog à jour
Tips:
Meteorologisk Institutt i Oslo.
Miljömål.se - Växternas växtsäsong, Naturvårdsverket, Stockholm.
Foto: det grönskar på Oscarsborg i Oslofjorden, 7. maj 2017 (Oscarsborg: gjestehavn Webcam).
Jo visst är det så! En av mina favoriter i sin praktfulla färglada dräkt. Tystlåten här vid en grannes fågelbord i Frogn, där den gärna mumsar i sig frön och knoppar. Om en månad kommer vårens första hanar börjar spela sin välbekanta drill 'en-två-tre-fyr-fem-sex-sjuuuuu' [twi-twi-twi-twi-twi-twi-tyyy]. Jag blir varm i hjärtat bara jag tänker på det. Längtar! Då blir det även insekter och andra små kryp på gulsparvens meny.
Håll ut ni som tröttnat på kyla, is och slask, om en månad börjar det sakta sjuda av liv igjen i våra naturomgivningar. Stay tuned med biolog à jour i jakten på vårtecken!
Bästa hälsningar,
Ulrika, er biolog à jour
Uppdaterad 1 mars 2018
![]() |
| Blåsippor vid Sundre kyrka, Regulus regulus (kungsfågel) vid Hoburgen, och en vinglös gammal väderkvarn i eftermiddagssol vid Sundre. © 2013 Ulrika Ridbäck. |
| Blåsippa, Hepatica nobilis. Schreb. © 2013 Ulrika Ridbäck. |
Utsedd till IRIS stipendiat 2011 för projekt i Bolivia
Som jag längtat efter värmande strålar från solen och väder som lämpar sig för kortärmat. Nu känns det nästan overkligt att jorden vridit sig till årets varmare halva. Varje morgon står solen lite högre, varje kväll håller den sig uppe lite längre. Skogen är inte längre tyst och grå, ty där drillas och prasslas det av djurliv i full fart med att bygga bo och markera revir. Hemma vill jag också börja rensa och reda mig ett eget trivsamt bo! Våren ger mig mycket energi och lusten att skapa frodas med varje liten knopp som slår ut.
Igår kom ett fantastiskt besked med posten. Jag är en av 32 lyckliga IRIS stipendiater 2011! Projektet som jag tilldelas stipendium för är ett ideellt taxonomiskt arbete i Tarija, södra Bolivia. Fältarbetet kommer ske i samarbete med naturvårdsorganisationen PROMETA i Tarija. Prometa förvaltar stora naturområden med höga naturvärden. Min insats blir att samla växter och dela med mig av mina kunskaper inom tropiska växtvärldens familjer.
Utdelningen av IRIS stipendiet sker den 10 juni i Göteborg.
Publicerad 12 april 2011
Populära inlägg i bloggen
-
En lång tur norrut ... ... Text & fotografi: Ulrika Ridbäck biologajour @ ulriversum.se Uppdaterad 18 oktober 2018 ...
-
Ekorre + gran = sant... Foto: spår av ekorre Sciurus vulgaris Linnaeus på grankotte Picea abies (L.) H. Karst ( © Ulrika Ridbä...
-
Have a Birdyful week! 13 till 19 maj Halvvägs in i maj är det dags för en vecka med Aves som tema, fåglar på svenska. Från 'tur...















