Showing posts with label gran. Show all posts
Showing posts with label gran. Show all posts

Andra advent och lust att dekorera med granris inför julen...

Ja, granris ja. Så fint inför jul, men hur är det egentligen när det gäller granris? Är det bara att knata ut i närmsta skog och knipsa av några grankvistar för att ta med sig dessa hem? 

Allemansrätten ger oss friheten att ströva fritt i skog och mark, och även tillåtelse att plocka örter, bär och svamp. Men för att klippa kvistar från buskar och träd behöver vissa kriterier vara uppfyllda. 

- Det behöver antingen vara på din egen mark, som du äger. Eller så ska du ha fått tillåtelse av markägaren. 

- Det är helt lovligt att besöka ett kalhygge och plocka kvistar från marken utan markägarens tillåtelse.

Andra alternativ, för att lovligt få tag i granris, kan vara att besöka en julgransförsäljning och ta med sig kvistar som blir över när man rensar stammarna från grenar.



Beskärning

När man klipper grenar från levande friska träd så är det beskärning. För gran, liksom för andra barrträd, så lämpar sig denna handling bäst under sommar och höst, när träden ännu är under tillväxtfas. Även om granar är gröna året om och inte fäller sina barr på hösten, så befinner de sig i vila vintertid. Vid beskärning tillför man ju en skada som läker sämre under vintern och öppna sår angrips dessutom lättare av svampsjukdomar. Så egentligen är det mer optimalt att samla sina adventskvistar redan i september. 

Värt att nämna är att även om det finns risk för att granar som beskärs i december kan bli angripna av svamp, så kan de även tåla små ingrepp. Unga granar kan ju vara alternativ föda till olika däggdjur under vintern. Trots att smågranar kan bli hårt friserade av hungriga käftar så växer många granar upp till stora friska träd.




Ekorre + gran = sant...


Foto: spår av ekorre Sciurus vulgaris Linnaeus på grankotte Picea abies (L.) H. Karst (© Ulrika Ridbäck).


Vid sidan av ett odlingslandskap, inne i en granskog, har snötäcket börjat smälta och låtit delar av barmark komma fram. Här har ekorrar varit framme och festat på grankottar. Det avslöjas genom avslitna kottfjäll för att komma åt fröna. Granfrö är nämligen en favorit på ekorrens meny, vilket förklarar ekorrens förkärlek till just gran. Det gör mig mer nyfiken på etymologin bakom just namnet 'ekorre', det vill säga historien som lett till namnet. Vad sägs om dialektala smeknamn som 'kurre' och 'furufnatt'! Kurre ekorre fick jag höra historier om som barn i Norrbotten. I Norge, där ekorre heter 'ekorn', är en teori att namnet har baserats på det engelska ordet 'acorn', som översatt till svenska är ekollon. Med andra ord, gnagaren som äter ekollon.

Ekorre trivs i såväl kulturlandskap som granskog och är vanlig i hela landet, ja ända upp i fjällvärlden kan vi träffa på kurre.
Tips på vidare läsning: artfakta.artdatabanken.se/taxon/



Nytt vårtecken för idag är sånglärka Alauda arvensis Linnaeus, som sjöng över ett ännu snöklätt odlingslandskap (i norska Østlandet).


Vänlig påskhälsning,
Ulrika, biolog à jour



Stay tuned med biolog à jour i jakten på vårtecken!


Publicerad 30 mars 2018
Uppdaterad 30 mars 2018

Populära inlägg i bloggen