Have a Birdyful week!

13 till 19 maj

Halvvägs in i maj är det dags för en vecka med Aves som tema, fåglar på svenska. Från 'turturduvor' till 'Hacke hackspett'. Jag har gått igenom mitt bildarkiv och funnit fram några fina fågelglimtar. Ett särskilt urval delar jag på Instagram, en relativt ny kanal för Biolog à jour. Så ta gärna vägen förbi där när ni ändå är ute och surfar! (På bilden: Rödhake (Erithacus rubecula L.), Hoburgen, södra Gotland, maj 2019).

Man behöver egentligen inte bege sig långt för att börja skåda fåglar. Det kan räcka med att gå ut i trädgården eller en park, eller att ta en promenad i skog och odlingslandskap. Men vissa områden är särskilt attraktiva för fåglar, som vattendrag och våtmarker, varför det ibland kan finnas fågeltorn som erbjuder fina överblickar över fågelrika områden (fotomotiv från Muskmyr, södra Gotland, maj 2019).

Kikare är ett viktigt redskap för att få en närmare blick på fåglar som håller sig på avstånd. På håll är det en utmaning (eller omöjligt) att artbestämma flertalet arter utan kikare. Vissa små fåglar kan dock komma riktigt nära, som bland annat Rödhake och Stare (fotomotiv från Muskmyr, södra Gotland, maj 2019).


Ringmärkning

Ett annat sätt att komma fåglar närmare är att besöka fågelstationer där man jobbar med ringmärkning. Ett fåtal fågelstationer har helårsöppet, medan de flesta har säsongsöppet under vår och höst när flyttfåglar anländer och flyttar (fotomotiv: hona av Svarthätta (Sylvia atricapilla L.) ringmärkt på Sundre Fågelstation, södra Gotland, maj 2019).

Om ni vill lära er mer om fåglar i Sverige på egen hand och se vilka arter ni träffar på så kan jag tipsa om en mångfald av litteratur...

- Europas fåglar i färg (H. Delin, L. Svensson (2008)
- Fågelboken: 200 svenska fåglar (S. Mathiasson 2016)
- Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (K. Mullarney, L. Svensson, D. Zetterström 2010)   Populär fältguide!
- Fågelsång: 150 svenska fåglar och deras läten (J. Pedersen, L. Svensson 2009)
- Fåglar: en praktisk naturguide (Tukan förlag, 2018)   Optimal för nybörjare!
- Svenska fågelboken - En handbok om alla i Sverige förekommande arter (L. Imby 2013)

Webbsidor som kan vara till hjälp:
Artfakta, Artdatabanken
En fågelbok på nätet - fageln.se
Fågelsång.se 
Åkermans Fjäderguide 

Natursidan.se har sammanställt en guide till fågelappar - mobilburna fågelböcker. Värt att kolla in!

Ut och njut av fågelsång! Från tidig morgon till sena kvällen går det att öva sig på att känna igen vilka arter som sjunger. Med det sagt önskar jag er en god fortsättning med maj!

//Biolog à jour
instagram: #biologajour

 Sångsvanarna lyfter i skymningen... 

...

Text och foto: Ulrika Ridbäck

biologajour @ ulriversum.se

Unga bokstammar (Fagus sylvatica L.) [vänster] och lönnblad (Acer platanoides L.).

Hösten har varit lång och mild i södra Sverige. Halvvägs in i november känns det ännu som att det är långt kvar till vintern. Det är under den här månaden färgsprakande lövverk sakta övergår till kala kvistar på träd och buskar. Men gräsmattan verkar vilja hålla ut länge med grönska och sent blommande örter. 

Månaden är ypperlig för att utforska platser som tål att besökas oavsett väder och tid på året. I det här inlägget bjuder jag på naturinspiration från Gotland.

Furu med kottar (Pinus sylvestris L.) vid Toftakusten [vänster; mitten] och grotta i sagolika Brucebo.

Kulturlandskap i Klinte i stämningsfull höst.

Det som särskilt karaktäriserar denna november för mig är sångsvanarnas flykt till varmare breddgrader. I skymningen hörs deras trumpetande klangfyllda sång, ty de reser nattetid och ibland på så låg höjd att den susande kraften från deras vingslag kan höras av blotta örat.

Så ut och njut av höstens natur!

En hälsning från Cygnus cygnus L. på väg söderut.

Välkommen ut i fjärilsparadisen! ... 

Text och fotografi: Ulrika Ridbäck

biologajour @ ulriversum.se

Uppdaterad 5 juli 2018

Bredbrämad bastardsvärmare (1) på Åkervädd (2).

Nu har högsäsongen för fjärilsexkursioner startat! Tidigare i veckan fick jag glädjen att, bland annat, se Apollofjäril, Bredbrämad bastardsvärmare, Luktgräsfjäril och Silverstreckad pärlemorfjäril. Apollofjäril blev en särskilt oväntad överraskning! Ty så ovanlig den är, och hotad på grund av allt sämre tillgång på lämpliga levnadsmiljöer. Larvernas värdväxter är Kärleksört och Vit fetknopp, som trivs på torra, soliga, kalkrika marker, medan de vuxna fjärilarna lever av nektar från andra typiska 'ängsväxter'. Genom att ängsmarker brukas i allt mindre utsträckning, så växer allt fler öppna blomsterrika landskap igen. Det är troligen en av de största orsakerna till Apollofjärilens minskning i antal i Sverige.

Nektarsökande Apollofjäril (3) på Åkervädd (2).

Luktgräsfjärilar och Silverstreckade pärlemorfjärilar besöker gärna trädgårdar rika på blomsterprakt. Den sistnämnda gärna i anslutning till skog, i lä för starka vindpustar. Tistlar och väddar, bland annat väddklint, är växter som utgör viktiga nektarresurser. Tillgång till tallskog är viktig då Silverstreckad pärlemorfjärilsägg läggs under barrflagor på tall, men även på ek. Larvernas värdväxter som de lever på är dock olika arter av viol, där skogsviol (7) kan tänkas vara en prioriterad art med anknytning till skog. Luktgräsfjärilens larver är, som namnet antyder, knutna till gräs; olika gräs- och starrarter utgör larvernas värdväxter. 

Luktgräsfjäril (4) till vänster, Silverstreckad pärlemorfjäril (5) på Väddklint (6).

Tips för en lyckad fjärilsexkursion: varmt, soligt väder och tålamod!

1. Bredbrämad bastardsvärmare Zygaena lonicerae (Scheven, 1777)

2. Åkervädd Knautia arvensis (L.) Coult.

3. Apollofjäril Parnassius apollo (Linnaeus, 1758)
4. Luktgrädfjäril Aphantopus hyperantus (Linnaeus, 1758)
5. Silverstreckad pärlemorfjäril Argynnis paphia (Linnaeus, 1758)

6. Väddklint Centaurea scabiosa L.
7. Skogsviol Viola riviniana Rchb. 

Midsommarmys i djup trollskog på Gotland

Text och fotografi: Ulrika Ridbäck 

Uppdaterad 22 juni 2018

Det är ett särskilt mys som infinner sig i min kropp under en promenad genom gammal skog en solig sommarkväll. Jag upptäckte nyligen ett för mig nytt natur- och kulturområde strax nordöst om Ljugarn, på den gotländska östkusten. Vid en rastplats längs vägen mot Visby fanns det en fint illustrerad karta över Ljugarn med omgivningar, där texten utsiktstorn särskilt fångade min uppmärksamhet. Så jag styrde kosan mot detta spännande område med torn.

Vildmarksleden, som den kallas, börjar alldeles vid Ljugarns Golfklubb. Beroende på från vilket håll man kommer, så slingrar sig leden till utsiktstornet genom kalkbarrskog med höga kalkstensklintar och små grottor. Här är Tall1 det dominerande barrträslaget. En del av det här området är en skyddad biotop, det vill säga ett område som utgör en värdefull livsmiljö för vissa djur- och/eller växtarter (särskilt hotade arter). Längs promenaden lät sig fjärilar som Amiral2 och Ljungblåvinge3 tålmodigt fotograferas mellan sina flygturer. Amiralen kan lätt förväxlas med ett torrt löv eller barkbit när den slagit ihop sina vingar!

Ljungblåvingen på ljung (vänster) och En Juniperus communis L.

Vid en liten bäck hade Skogsnycklar4 (underart till Jungfru Marie nycklar) börjat blomma. Här kan nämnas att den är, precis som andra orkidéer som kan påträffas på Gotland, en karaktärsart för kalkrik mark. På bilden till vänster syns även orkidén Tvåblad5 i förgrunden. Några andra typiska skogsblommor i det här området, som även kan påträffas på fastlandet, är Ekorrbär6, Getrams7 och Sårläka8. Både Ekorrbär och Getrams är Konvaljväxter; som namnet antyder släkt med Liljekonvalj och även giftiga. Sårläka kan vid första anblick påminna om en konvaljväxt eller lök, men är i själva verket en Flockblomstrig växt och släkt med, bland annat, Körvel och Persilja.

Från vänster till höger: Getrams, Sårläka och Ekorrbär

Vid fornborgen (Kaupungs slott) slingrade Murgrönan9 sig över de uråldriga kalkstenarna. Här fann jag även Vita fetknoppar10 i full blom. Den sistnämnda är en typisk art för Alvarmark, men det kommer jag berätta mer om i en kommande post. Avslutar med en bild på den vackra Blodnävan11, som trivs på torr, stenig mark, gärna med inslag av kalk.


Önskar en riktigt fin midsommar, oavsett plats, väder och vind!

//Biolog à jour


1. Tall Pinus sylvestris L. -  2. Amiral Vanessa atalanta (Linnaeus, 1758)  -  3. Ljungblåvinge Plebejus argus (Linnaeus, 1758)  -  4. Skogsnycklar Dactylorhiza maculata (L.) Soó  ssp. fuchsii  -  5. Tvåblad Neottia ovata (L.) Bluff & Fingerh.  -  6. Ekorrbär Maianthemum bifolium (L.) F. W. Schmidt  -  7. Getrams Polygonatum odoratum (Mill.) Druce  -  8. Sårläka Sanicula europaea L.  -  9. Murgröna Hedera helix L.  -  10. Vit fetknopp Sedum album L.  -  11. Blodnäva Geranium sanguineum L.

Törs du släppa lös hunden?

Dessa tre väderkvarnar på Hundlausar i Vamlingbo socken har blivit ett välkänt landmärke på södra Gotland.

I ännu vindpinade kulturlandskap kan vi känna historiens tidlösa vingslag på Gotland, där användandet av väderkvarnar har en lång historia. Några av de tidigaste dokumenten som omtalar just väderkvarnar är i samband med en skatteläggning 1653, men troligen har vinddrivna kvarnar använts mycket längre än så på ön.

Ute på Hundlausars öppna betesmark står tre gamla väderkvarnar i gott skick. De ännu fungerande vingarna får dock vila om än vinden fortfarande rycker i dem. Namnet 'Hundlausar' är urgammalt (äldre än väderkvarnarna på bilden ovan) och kommer av att det brukar blåsa så mycket i just detta område att man 'inte kan släppe en hund laus' (inte släppa en hund lös, för då kanske den blåser bort(!) = hundlös). Om du vill se dessa majestätiska kvarnar på nära håll så är Hundlausar beläget ca. 4 km söder om Burgsvik på södra Gotland längs väg 142/Hoburgsvägen. Men det kan vara säkrast att hålla hunden kopplad om den får följa med...

Tips på vidare läsning: J. A:son-Utas & A. Salomonsson, A. (1977). Väder- och vattenkvarnar på Gotland.


Ut och njut av våren i Sveriges vackra natur- och kulturlandskap!
Bästa vårhälsningar,
Ulrika, biolog à jour


Publicerad 23 april 2018
Uppdaterad 3 maj 2018

I ett kargt kulturlandskap dominerat av Juniperus communis, bland ännu bladlösa träd och buskar på Gotlands sydspets, anländer och mellanlandar fåglar under sin vårflytt från varma länder till Skandinavien. De mindre fåglarna råkar ibland hamna i de slöjnät som tillhör Sundre Fågelstation. Då plockas de loss och får följa med till ringmärkarboden, där de efter att ha fått en ring och undersökts åter släpps fria. Jag befinner mig mitt i verksamhetens centrum för att lära mig hantera småfåglar, tättingar som de även kallas, samt fördjupa mig i kunskaper som jag inte hade innan om dessa fågelarters anatomi och dräkter.

Blåsippor vid Sundre kyrka, Regulus regulus (kungsfågel) vid Hoburgen, och en vinglös gammal väderkvarn i eftermiddagssol vid Sundre. © 2013 Ulrika Ridbäck.

Landskapet på södra Gotland är präglat av jordbruk sedan ett millennium tillbaka i tiden, och bjuder på en stor variation av vackra kulturmarker. Byggnader, ruiner och stenrösen berättar om hur olika tider och levnadssätt haft sin gång. Landskapet är lite böljande söder om Burgsvik, med den sydvästligaste kustlinjen sluttande ner mot havet. Den här tiden på året finns det flera bra lokaler för att se fåglar längs kusten på den här delen av ön, runt sydspetsen och upp till Faludden. Det finns också bra lokaler för att njuta av vackra vårblommor som fyller torra diken och marker, likt stora färgklickar som naturen själv hällt ut! Dofter av lök i skuggiga dungar betyder att Allium ursinum närmar sig blomning.

Blåsippa, Hepatica nobilis. Schreb. © 2013 Ulrika Ridbäck.

Allt gott!// Ulrika

Publicerad 29 april 2013

Uppdaterad 23 oktober 2017