Oktober

Fagerfjell, Flesberg, Norge (oktober 2021)

Utsikt från den sista fjällturen innan snön anlände i det vackra fjällområdet Fagerfjell. Lättilgängligt med knappt 2 timmars bilresa från Norges huvudstad. Ett fint alternativ, oavsett årstid, för den som vill unna sig en genuin fjällupplevelse samtidigt som man besöker Oslo. Utmärkt även för dagstur.

Kreativitet som bottnar i naturupplevelser

Det är sommar. Träden är prunkande gröna. Vinden rasslar i trädkronorna och får almfrön att yra runt likt snöflingor. I dikesrenar svajar röd vallmo och på vattendrag krusar sig vattnet när små fiskar hoppar upp mot ytan. Så många små detaljer som ger mig den där mysiga känslan och närvaron av sommar. Det känns som att jag får allt det här vackra helt gratis; vyerna, dofterna, värmen i luften, sanden och gräset under fötterna, fågelsången, havets brus, smaken av söta jordgubbar... 

Egentligen kostar det inget att ge något tillbaka i form av omtanke och att medvetet leva på ett sätt som inte skadar naturen och våra egna livsmiljöer, oavsett årstid. Det sistnämnda är nog en av dagens största utmaningar globalt, att leva hållbart och göra medvetna val. Har man inte sedan tidig ålder lärt sig att uppskatta det naturen har att visa oss kanske det rentav upplevs som udda, tråkigt och jobbigt. Men ack så trist vad mycket fint dessa människor går miste om! Både nu och på lång sikt. För precis som ordspråket 'som man bäddar får man ligga', är det vi som lever idag som bäddar för framtidens generationer.

De senaste dagarna har jag ägnat åt fotokonst med inspiration från naturen, sagor och historiska föreställningar om paradiset där i 'Nya Världens' frodiga regnskogar. I sagor har det sedan urminnes tider funnits utrymme för en mångfald av fantasidjur och magiska miljöer. Som fantasier kunde beskrivningar av nya arter och platser verka på 1500-talet (och en tid framåt) när det för Européer gjordes nya upptäcker i andra delar av världen. Detta var en tid när jorden verkade framstå som en oändligt stor källa till naturresurser och man samtidigt fruktade att det fanns sjömonster i haven som kunde dra stora skepp ner i djupen. 500 år senare har vi betydligt bättre insikter om vår kära planet, men jakten på naturresurser har knappast avtagit, om än fruktan för havsmonster har det.

Venus och hälsans träd (montage 5 juni 2021, Världsmiljödagen till ära)

Med en kreativitet som bottnar i naturupplevelser ville jag skapa en bild som har det där magiska, vackra och sårbara som jag känner en sommardag som denna. En omtanke till Jordens vackra naturmiljöer och hyllning till alla som brinner för att bevara dessa för kommande generationer.

Matkulturhistoria: äldre hus vid gamla betesmarker i Tornedalen, och 

gammal forseka för fiske i Kukkolaforsen. © Ulrika Ridbäck 2017

Under ett sommaruppehåll från mina projekt som biolog, har jag provat mina vingar inom kök- och restaurangvärlden. Jag har valt att arbeta i företag som prioriterar närproducerat och ekologiskt. Under de första sommarmånaderna fick jag njuta av en härlig sommar i Tornedalen (Norrbotten) genom arbete hos Kukkolaforsen Turist & Konferens. Nu när sommaren övergår i höst har jag följt torneälven norrut och hamnat hos STF Abisko Turiststation (Lappland).

Ekologi omfattar inte bara kretsloppet i naturen och miljön omkring oss, det berör även hur vi tar hand om miljön och hur vi nyttjar och producerar resurserna i den. Det behövs inte känsliga smaklökar för att upptäcka hur mycket godare maten blir när den skapats av råvaror, som bland annat inte besprutats med kemiska medel, och fått mogna i sin egen takt. Därför väljer jag själv helst ekologiskt producerade varor, och i största möjliga mån lokala producenter, samt att äta på restauranger som serverar mat med samma ömsesidiga omtanke för miljön. Trots att det kostar lite mer är det ändå värt det på lång sikt. Även om det gäller att leva för dagen, så lönar det sig även att tänka på hur vi vill ha det i framtiden.

Önskar en god fortsättning med hösten!

Brygga på Torneträsks västra sida, och stråk av nordlummer (Lycopodium annotinum L. 
ssp. alpestre (Hartm.) A. Löve & D. Löve). © Ulrika Ridbäck 2017

Torta (Cicerbita alpina (L.) Wallr.) i blom, och första snön (augusti 2012!) på Nuolja vid Abisko. © Ulrika Ridbäck 2017

Publicerad 31 augusti 2012

Uppdaterad 23 oktober 2017

«

Ett urval av vyer frán la Reserva Natural Alarachi i Tarija, södra Bolivia. En guldgruva för sáväl botaniker som zoologer. Här i dessa säsongstorra bergsskogar har jag fördjupat mig i den botaniska diversiteten under den senaste mánaden. Sá mánga arter! Dessutom ett sprudlande insektsomráde. Det väcker mitt intresse för ekologiska samspel mellan insekter och växter.

Där uppe pá 1000-meters höjden i den frodiga vegetationen, där regnsäsongens moln parkerar strax ovanför de höga trädkronorna, där klättrar jaguarer bland epifyttäckta stammar, till sorlet av smá vattenfall, sjungande grodor, spelande insekter, drillande fáglar och ropande apor. Jag tar lánga djupa andetag i den friska skogsluften, som ángar av dofter frán alla möjliga växter. Tackar IRIS stipendiet för att jag fick resa hela vägen till denna fantastiska miljö.

© Ulrika Ridbäck 2017

♥

Publicerad 6 mars 2012

Uppdaterad 23 oktober 2017

Abisko [a-bís-ko]. Sommaren vandrade förbi. ...☼... Renarna har börjat lämna fjällen för att bege sig mot låglandet. Den nyss så klara grönskan hos fjällbjörkarna har börjat skifta mot gult. Bara lite men såpass att det syns. Jag tröttnar inte på att se Tornehavet (Torneträsk) från mitt fönster. Inte heller kan jag få nog av Nuolja som bjuder på en ny utsikt varje morgon. Från en klar dag till en mulen kväll när molnen rullar ner från höjden och solljuset trollar fram dimma i alla färger och former.

_

Skymning över Torneträsk. © Ulrika Ridbäck 2017

Som fotograf har jag lärt mig att se mer. Kanske uppfattar jag även mer detaljer när jag fotograferar. Lusten att fånga fina ögonblick drivs av underbara motiv. Det finns så mycket olika nyanser och färger i naturen! Här uppe till fjälls finner jag mycket inspiration.

Som musiker har jag lärt mig lyssna. Bruset från jokken som jag hört hela sommaren har ändrats lite. Vattennivån har sjunkit. Utöver jokken har det varit så tyst nu i några veckor utan fågelsång. Men så förra veckan när solen värmde igen hörde jag en lövsångare på lunchrasten. Senare en bergfink på eftermiddagen. Nu börjar fåglarna röra sig söderut. De mellanlandar och drillar i landskapet igen.

I Torneälven samlas nog snart sångsvanar inför långa flighter till sydliga destinationer. Jag funderar på att göra som dem och röra mig söderut.

Jag medverkar i P3 Planet nu i helgen! Programmet sänds den 28e augusti kl 18.03, med repris på söndag den 29e kl 14.03. Jag bidrar med bilderna 18-20 i bildspelet.
_

Rubus chamaemorus L., hjortron. © Ulrika Ridbäck 2017

Ha en riktigt god början av hösten!

Publicerad 23 augusti 2010
Uppdaterad 23 oktober 2017
_ _