Från kartor och satellitbilder till pollen

Attica, Crete, Rhodos, Samotraka... jag spenderade förmiddagen med många växter som var samlade för Flora Graeca. Ett exemplar var daterat i juni 1891! Bland riktigt gamla etiketter brukar dock inte lokalbeskrivningar finnas med. Det brukar stå artnamnet, ibland utan auktor, sedan en lokal, i bästa fall ett land, men ofta bara en by eller region. Många växter är så spröda att växtdelar har lossnat, så det går åt lite tid att samla ihop alla lösa delar och lägga i konvolut som klistras fast på arken.

Det blir som en lektion i geografi att sortera herbariematerial och lägga exemplaren i rätt bunt för rätt världsdel. Idag sökte jag upp flera ortnamn som visade sig ligga i just Grekland. När jag tar hjälp av Google Maps för att finna var och om en lokal finns, så kan jag ibland inte låta bli att zooma in platsen och urskilja olika miljöer som stränder, kullar och berg på satellitbilderna. Det blir ju nästan som att åka till dessa insamlingsplatser på riktigt!

Förra veckan skolades jag in på nya arbetsuppgifter: digitalisering (skanning) av analoga förstoringar på pollen. Ni vet pollen, det gröna mjölet som lägger sig på cykelsadlar och bilar i dessa sommartider. Det är riktigt skoj att titta på dessa pollenbilder. I 1000 ggr förstoring och mer kan pollen se ut som allt från mystiska frukter till planeter. Det finns många hyllor med pärmar fyllda med fotografier av pollen. Nu har jag tillsammans med en kollega skannat igenom en pärm med ca. 60 fotografier. Digitaliseringen av pollenfotografier är just nu helt unikt för Enheten för Fanerogambotanik (FBO) på Naturhistoriska riksmuseet.

Här är ett litet urval av pollenfoton som jag digitaliserat:

Ett pollen från Pachira quinata (Jacq.) W. S. Alverson, x 1.700 (Herbarium Catalogue (S).

Pachira quinata (Jacq.) W. S. Alverson, x 8.100 (Herbarium Catalogue (S).

_
_
Vill ni se mer? Kolla in några av mina pollenbilder här. Dyk in i pollenvärlden på nära håll!


Publicerad 8 juni 2009
Uppdaterad 23 oktober 2017
_

Harar och fågelsång vid Naturhistoriska riksmuseet

Jag tänkte just att det är ju helt fantastiskt, att här kan jag sitta vid mitt skrivbord på jobbet, blickandes ut över Vegaparken, iakttagandes en liten hare som hittat något gott att mumsa på mellan ekarna i parken. Den lilla parveln verkar ha sökt sig till skuggan av Botanhuset, undan den varma förmiddagssolen. Nu ligger haren där och vilar, som en liten pälsboll, medan trastarna skuttar runt omkring och småfåglarna med sin glada sång överröstar trafiken från den bullrande Norrtäljevägen. Jag befinner mig knappt 10 minuter från centrala Stockholm. Kommer på mig själv att gilla huvudstaden mer och mer. Speciellt nu när det är vår, varmare och ljusare. Parkerna och naturreservaten väntar på att åter bli besökta och upptäckta på nytt.

Haren verkade inte ha någon brådska. Han trivdes bra där med nosen i backen. Men nyss skuttade den iväg på sina långa ben! Jag ska återgå till mitt arbete med artkatalogen. Kan meddela att jag var med och passerade 100.000 inskriva poster i artkatalogen förra veckan. Just nu finns det närmare 13000 släkten i samlingarna hos enheten för fanerogambotanik (Fbo). Under mitt arbete med artkatalogen har jag stött på för mig ca. 50 nya släkten.

Artbestämning och studier av släktskap inom och mellan arter är ett ständigt pågående arbete av forskare över hela världen som sysslar med botanisk taxonomi och systematik. Genom studier av morfologiska karaktärer (utseende) och DNA kan de komma fram till att växter som tidigare bestämts till samma art, i själva verket inte är det. När en art ombestämts och publicerats som en ny art, så blir det gamla artnamnet synonym till det nya artnamnet. Jag får ofta följa upp synonymer, tills jag hittar de nu godkända artnamnen.

Just nu befinner jag mig djupt inne i den stora familjen ärtväxter, Fabaceae. Fortfarande, sedan några månader tillbaka. Av 673 möjliga ärtsläkten på Fbo, har jag nu gått igenom 276 stycken och skrivit in 3825 artposter. Det känns som mycket fler!! Men det är många herbarieskåp kvar innan jag är klar med mitt nuvarande uppdrag. 

_
Jag har gått i doktorandtankar på sistone. Appropå forskning, ibland kan man köra fast! Här är en bild från mitt fältarbete som MFS-stipendiat (Minor Field Studies. mars 2007) i de ecuadorianska Anderna vid byn Alausí, i provinsen Chimborazo. Den här vägen var alldeles för hal, spårig och lerig, så det gick helt enkelt inte att åka vidare med minibussen i den branta lutningen. Vi fick ta en annan väg. © Ulrika Ridbäck 2017.


Publicerad 7 april, 2009
Uppdaterad 1 februari, 2018

_