Gott nytt år!!!

(2019 i bilder / Instagram @biologajour)

En bild har valts ut från varje månad, januari - december 2019, som får representera året som gått!

Bästa nyårshälsningar från Biolog à jour

Sida publicerad 31 december 2019

Fråga till Biolog à jour

Från Rut.  22.09.2019

Är det en padda?


Svar:

Hej!

Ja, det är en vanlig padda, Bufo bufo på latin. De små paddorna är hanar (ca. 8 cm långa) och båda könen kan bli upp till 40 år gamla. Den här tiden på året söker de platser att gräva ner sig på inför vintervilan.

M v h, Ulrika

Biolog à jour

Fråga till Biolog à jour

Från Per:

Vad är detta??? Gräshoppa med en tagg längst bak?!

Svar:

Hej!

Det är en vårtbitare. En hona med äggledare (tagg) bak. Gräshoppor är mycket mindre med korta antenner. Mer exakt verkar det vara en Buskvårtbitare ni funnit. Den är ganska vanlig i södra Sverige.

M v h, Ulrika

Biolog à jour

Natur i sommarskrud

från Torneälven till Östersjön
Publicerad 31 juli 2019

Säsongsbild: Epilobium angustifolium L. På svenska kallad Mjölke/Mjölkört. Även Rallarros och Rävrumpa

I midnattssolens regi. Torneälven sträcker sig från Torneträsk i nordväst till Haparanda i sydöst. Öster om Övertorneå öppnar sig torneå älvdal med ett stort delta som bjuder på riktigt vackra vyer och naturupplevelser. Torneälven är ju en av de få älvar som ännu är oreglerade (inte uppdämda för vattenkraft) och därför en attraktiv älv för bland annat vildlax som vandrar upp från Bottenviken. Lägg där till midnattssol som låter besökande njuta av skönheten dygnet runt (fotomotiv: vyer av Torneå älvdal; utsikt från Vitsaniemi/Risudden, samt Fisktärna, Sterna hirundo L., som jagar småfisk vid Hietaniemi/Hedenäset, juli 2019). Här kan även nämnas pittoreska sandstränder som endast lokalbefolkningen känner till!

Natur till sjöss. Stora Karlsö utanför Ekstakusten på Gotland är en annan sådan magisk plats med tyngd på naturupplevelse. Ingen sommar för mig utan besök på denna spännande ö, som trots sin ringa storlek har en stor mångfald av djur, framför allt fåglar, och växter. Ön har även en rik kulturhistoria (fotomotiv: utsikt från fyren på Stora Karlsö mot Lilla Karlsö (till vänster i bilden) och Tordmule, Alca torda L., som gärna flyger förbi turbåten, juni 2019). Här kan nämnas kuriosa rörande namnet Tordmule, där tord är ett äldre ord för lort/smuts, vilket syftar på det vita sträcket som på avstånd kanske uppfattas som fågelskit på Tordmulens svarta näbb. Det vita sträcket är för övrigt en bra detalj för att se skillnad på Tordmule och Sillgrissla (Uria aalge), som har helt svart näbb.

 

Det mest intressanta jag sett i sommar är dels hoppande laxar i Torneälven, men även unga starar, Sturnus vulgaris L., som sitter på får och lamm, där de möjligen fångar flugor och andra kryp som dras till betesmarken (fotomotiv från Klinte, juni 2019). Dela gärna intressanta observationer av djur och växter med mig på Instagram genom att tagga  #biologajour
 
Ut i naturen och njut, än är inte sommaren slut! 

// Biolog à jour

Världsmiljödagen!

5 juni 2019

Världsmiljödagen [World Environment Day] etablerades 1974 och har sedan dess utvecklats till en global plattform för att väcka medvetenhet om de miljöer vi lever i, samt hur människoskapta problem på olika sätt skadar vårat jordklot och på sikt drabbar planetens invånare, även människorna. Luftföroreningar uppmärksammas särskilt i år; från cigarettrök till smog och andra giftiga utsläpp av luftburna ämnen (fotomotiv: lövverk av Bokträd Fagus sylvatica L. vid Klinteberget i Klintehamn, maj 2019).

Världens alla fotosyntetiserande växter hjälper att ta upp koldioxid från atmosfären. Men tyvärr släpper människorna ut mer än vad växterna hinner ta vara på, vilket i sin tur bidrar till en snabbare uppvärmning av jorden. Hur denna uppvärmning går till har Naturskyddsföreningen gjort ett bra faktablad om. Länk till Faktabladet om Växthuseffekten här.

Klimatförändringar har visserligen funnits i alla tider, även innan människorna fanns till, men det som sker nu är att klimatförändringar som brukade ta tusentals år sker på hundra år. Det förutsätter att samtliga nu levande arter har en riktigt bra förmåga att anpassa sig efter plötsliga förändringar i deras livsmiljöer, som till exempel längre torrperioder och slaskiga vintrar med istäcke istället för snötäcke på marken (fotomotiv: bensinpumpar som tagits ur bruk i Klintehamn, maj 2019).

Vad kan ni tänka er att göra för att minska era bidrag till luftföroreningar? Njuta av en svensk sommar istället för att ta ett flyg utomlands? (Fotomotiv: segelbåt på väg ut från Visby gästhamn, maj 2019). Dela gärna förslag med mig på instagram! #biologajour

Besök gärna den internationella sidan till Världsmiljödagen: World Environment Day

Ha en fin världsmiljödag!
//Biolog à jour

Välkommen till Biolog à jour!

Biolog à jour är ett ideellt initiativ för att locka ut folk i naturen och hjälpa till med artbestämning av växter och djur observerade i Sverige. Målet är att väcka nyfikenhet och inspirera människor till att gå på upptäcksfärd i naturen.

Den drivande kraften bakom denna verksamhet är Ulrika Ridbäck, en filosofi doktor inom landskapsförvaltning och tidigare verksam biolog vid bland annat Naturhistoriska riksmuseet och Naturum Gotland. 

 

Ulrika har bloggat om naturupplevelser och sina projekt som biolog sedan 2008. Hösten 2017 fick bloggen ny titel och riktning genom etablerandet av Biolog à jour.

Bild: Bergklint Cyanus montanus (L.) Hill får besök av nektarsökande Gräshumla Bombus ruderarius Müller. Ås, Norge, juni 2019. 

Om ni har fångat något spännande kryp eller ogräs på bild och vill ha hjälp med artbestämning kan ni lägga upp bilden på Instagram och tagga @biologajour som kommentar, så svarar jag samma dag! Det går även bra att sända bild och fråga per epost.

Ett urval av mottagna frågor publiceras vid samtycke här på bloggen. Nyfiken på vad andra frågat? Kolla här! 

Ni får gärna även ta kontakt om ni undrar över något annat fenomen ni observerat i naturen.
Sist men inte minst, oavsett var i landet ni befinner er tipsar jag gärna om intressanta lokaler för olika natur- och kulturupplevelser.

Vänliga hälsningar, Ulrika

 

 
Kontakt: biologajour @ ulriversum.se

 

  

 

 

Uppdaterad 23 oktober 2020

Publicerad 3 juni 2019

Biologiska mångfaldens dag!

22 maj 2019

Denna dag är en särskild dag helt tillägnad hela världens biodiversitet. Jag tycker att den ska få bli en internationell helgdag när vi är ute och njuter av olika friskluftsaktiviteter, som omfattar att bekanta sig mig naturen och dess fantastiska miljöer och artrikedom (fotomotiv: mångfald på gräsmattan med bland annat Tistelfjäril (Vanessa cardui L.) och en liten Tusensköna (Bellis perennis L.), Sandäskes, Gotland, maj 2019).

Vad vore ett landskap utan dess mångfald av växter och djur, stora som små? Rätt enformigt och tråkigt tänker jag. Troligen ingen gästvänlig miljö att leva i! Vår och försommar lyfter verkligen fram alla olika färger, former och väsen som är knutna till specifika landskap och miljöer. Som här, ett odlingslandskap som möter skogslandskap i Klintehamn (Gotland, maj 2019).

Låt oss se närmare på ett urval av arter som vi kan träffa på i just detta odlingslandskap. Fälttordyvel (Geotrupes stercorarius L.) tillhör skalbaggsgruppen Dyngbaggar. Precis som namnet antyder gillar de dynga. Rakt på sak, de gillar mockor från betande djur som kor och hästar. Mockorna är både mat och husrum för deras larver! Färsk mocka är allra bäst. Men i dessa moderna dagar minskar antalet betesmarker, vilket direkt påverkar dyngbaggar negativt. Så vill vi fortsätta uppleva magin när en tordyvel flyger i skymningen gäller det att hålla den typen av landsbygd vid liv! (fotomotiv från Sandäskes, maj 2019)


'Glöm inte mig, fastän jag är en så liten blomma!' ropar Skogsförgätmigej (Myosotis sylvatica Hoffm.) i skogsbrynet. Lite skugga är inte fel om man trivs i gränslandet mellan odlad mark och skog. Denna lilla försommarblomma trivs i lövskogsmiljö och har sitt naturliga ursprung i Skåne, men har genom odling som trädgårdsväxt fått hjälp att sprida sig till nya kulturmiljöer i Sverige. Inte undra på att den trivs i bokskogen i Klintehamn, då boken liksom denna förgätmigej har sina rötter i Skåne (fotomotiv från Klintehamn, maj 2019).

Dags att bege sig ut och utforska biologisk mångfald! (fotomotiv Maskrosor Taraxacum sp., Visby, maj 2019)
Ett urval av nycklar på nätet som kan vara till hjälp:

Biofolk - Svenska insekter

Digiflora - Sök en växt

Dyngbaggar (sydliga)

En fågelbok på nätet - fageln.se 

Humlesidan 

Sveriges alla groddjur (Natur & Trädgård, 2017)

Vilken art? 

Åkermans fjäderguide 

Hittar ni något spännande eller kul eller fint får ni gärna dela det med mig på instagram. #biologajour

Ha en fantastisk dag i naturen, oavsett om du befinner dig i stad, landsbygd, skog, till sjöss eller i fjällen!
//Biolog à jour

Have a Birdyful week!

13 till 19 maj

Halvvägs in i maj är det dags för en vecka med Aves som tema, fåglar på svenska. Från 'turturduvor' till 'Hacke hackspett'. Jag har gått igenom mitt bildarkiv och funnit fram några fina fågelglimtar. Ett särskilt urval delar jag på Instagram, en relativt ny kanal för Biolog à jour. Så ta gärna vägen förbi där när ni ändå är ute och surfar! (På bilden: Rödhake (Erithacus rubecula L.), Hoburgen, södra Gotland, maj 2019).

Man behöver egentligen inte bege sig långt för att börja skåda fåglar. Det kan räcka med att gå ut i trädgården eller en park, eller att ta en promenad i skog och odlingslandskap. Men vissa områden är särskilt attraktiva för fåglar, som vattendrag och våtmarker, varför det ibland kan finnas fågeltorn som erbjuder fina överblickar över fågelrika områden (fotomotiv från Muskmyr, södra Gotland, maj 2019).

Kikare är ett viktigt redskap för att få en närmare blick på fåglar som håller sig på avstånd. På håll är det en utmaning (eller omöjligt) att artbestämma flertalet arter utan kikare. Vissa små fåglar kan dock komma riktigt nära, som bland annat Rödhake och Stare (fotomotiv från Muskmyr, södra Gotland, maj 2019).


Ringmärkning

Ett annat sätt att komma fåglar närmare är att besöka fågelstationer där man jobbar med ringmärkning. Ett fåtal fågelstationer har helårsöppet, medan de flesta har säsongsöppet under vår och höst när flyttfåglar anländer och flyttar (fotomotiv: hona av Svarthätta (Sylvia atricapilla L.) ringmärkt på Sundre Fågelstation, södra Gotland, maj 2019).

Om ni vill lära er mer om fåglar i Sverige på egen hand och se vilka arter ni träffar på så kan jag tipsa om en mångfald av litteratur...

- Europas fåglar i färg (H. Delin, L. Svensson (2008)
- Fågelboken: 200 svenska fåglar (S. Mathiasson 2016)
- Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (K. Mullarney, L. Svensson, D. Zetterström 2010)   Populär fältguide!
- Fågelsång: 150 svenska fåglar och deras läten (J. Pedersen, L. Svensson 2009)
- Fåglar: en praktisk naturguide (Tukan förlag, 2018)   Optimal för nybörjare!
- Svenska fågelboken - En handbok om alla i Sverige förekommande arter (L. Imby 2013)

Webbsidor som kan vara till hjälp:
Artfakta, Artdatabanken
En fågelbok på nätet - fageln.se
Fågelsång.se 
Åkermans Fjäderguide 

Natursidan.se har sammanställt en guide till fågelappar - mobilburna fågelböcker. Värt att kolla in!

Ut och njut av fågelsång! Från tidig morgon till sena kvällen går det att öva sig på att känna igen vilka arter som sjunger. Med det sagt önskar jag er en god fortsättning med maj!

//Biolog à jour
instagram: #biologajour

Världsvattendagen!

World Water Day
22 mars

Tillgången på vatten och dricksvatten är en självklarhet uppe i Norden. Alltför sällan tänker människor på vilken lyxvara naturen har försett oss med helt gratis. Ja till den grad att vi faktiskt tvättar bilar och spolar toaletterna med rent dricksvatten! Medan det finns människor på andra delar av planeten som står i snustorra flodfåror och gräver efter vatten!
(Bild: vårbäck i dike, Klinte, Gotland, mars 2019)


Tanken med Världsvattendagen är att uppmärksamma detta problem, eftersom vatten som resurs inte är en självklarhet för alla människor, även om det är en mänsklig rättighet. Jag minns en historia som en tidigare arbetskamrat berättade för mig. Som flykting från Iran under sent 1970-tal hamnade min kollega i en grotta uppe i bergen tillsammans med andra människor som också flytt med livet i behåll (efter att de satt sig upp mot den nya regimen). Den vattentillgång som fanns var vatten som droppade från grottans väggar och de turades om att ställa en spann på en plats där det droppade som mest. Efter några timmar var det nog med vatten att dela på. Men en dag hade en person missat sitt 'spannpass' och glömt ställa tillbaka spannen, varpå övriga blev mycket irriterade på detta. Törstiga som de var! Ja denna historia delade min kollega (som senare klarade att ta sig till Sverige) med sig, efter att en annan kollega klagat på att dricksvattnet på arbetsplatsen hade en bismak av något slag. Vi kunde konstatera att bismak på vatten inte är så farligt (även om det kan vara värt att undersöka vad det beror på).

Gotland är en av Sveriges torrast regioner med mycket lite nederbörd. Att få se tillfälliga pölar bre ut sig i odlings- och beteslandskapet är för mig en fantastisk syn denna vår! (Bild ovan: vattentäckt betesmark i Stenkyrka, Gotland, mars 2019). Det har regnat på rätt bra så här långt och hur sommaren kommer bli är svår att förutse. Kan det blir för mycket regn på Gotland? Att vatten ligger kvar vid markytan tyder på att vissa områden är tillfälligt mättade på vatten. Detta färskvatten utgör viktiga reservoarer för både djur och växter. Bland annat som dricksvatten till däggdjur och fåglar, men även som yngelplatser för insekter och groddjur. Orkidéer är ett exempel på växter som trivs i fuktiga stråk.

Jag avslutar med en bild från Sanda, där en förbipasserande bäck, delvis naturlig, just nu har en praktfull bredd och vattentillförsel. Den rinner hela vägen från Hogräns socken till Varvsholmsviken i Klintehamn (ca 20 km). Det finns flera vattendrag som vuxit till sig på samma sätt genom intensiva regnfall över Gotland. Just bäckar som denna kan erbjuda lekplatser för havsöring under hösten, ifall nuvarande trend med regn håller i sig.


Om ni vill engagera er ytterligare i temat vattentillgång kan ni besöka följande länk:
vattendag.org - Världsvattendagen

Nu vill jag utbringa en skål för vatten med ett glas 'kranvatten'!

Happy World Water Day!

//Biolog à jour

En internationell dag för skog!

21 mars

Skog, i lågland och högland, vid kust och inland, vid polcirklarna och ekvatorn samt däremellan. Skog är ett begrepp som motsvarar 'ett större område täckt av träd', oavsett om träden står glest eller tätt. Det finns en mångfald av olika sorters skogar på den här planeten och som biolog har jag haft privilegiet att få vistas i och inventera många olika typer av skog i Europa och Sydamerika. Låt mig presentera några av dessa.

Bokskog i Forsakar, Skåne, Sverige. Utmed porlande vattenfall sträcker sig gamla bokar (Fagus sylvatica L.) upp mot himlen. Det blir ett särskilt ljusinsläpp mellan bokarnas grenar, utformade på sitt speciella sätt, likt platta lövklädda solfjädrar luftigt fördelade. Bokträd är skuggtåliga och klarar av att etablera sig i blandskog när ljusförhållandena är för snäva för andra växter. I bokskogen trivs särskilt mossor och lavar på stammarna, samt vedlevande skalbaggar och svampar som behöver fallna/knäckta döda träd.

Talldominerad (Pinus sylvestris L.) blandskog i Norra Kvills nationalpark, Sverige. En mysig 'urskog' som bevaras och skyddas sedan 1927. En ypperlig plats för att beskåda djur, däribland Sparvuggla och skalbaggen Svartoxe, knutna till just denna livsmiljö.

Polylepisskog i Provincia de Napo, Ecuador. Trädsläktet Polylepis Ruiz & Pav. tillhör samma familj som rosor (Rosaceae) och vill växa på minst 3000 meter över havet! Sju olika arter förekommer i Ecuador. Samtliga är riktigt bra anpassade för tuffa alpina förhållanden i Anderna. Ända upp till snögränsen på 4500 m ö h. Denna skog har med tiden avverkats i stor omfattning för olika syften och förekommer idag i mindre fragment, jämfört med den en gång ursprungliga utbredningen. Polylepisskog förekommer även i andra länder knutna till Anderna (foto från digitaliserad Dia).

Lagerskog (Laurus L.) på Tenerife, Spanien. Mysiga trollskogar som jag tänker att de flesta turister går miste om! Här, bland mossklädda grenar kan man samla sig sina egna Lagerblad till kvällsgrytan.

Trädormbunksskog (växtfamiljen Cyatheaceae) i Alarachi, Tarija, Bolivia. Del av säsongstorr regnskogsmiljö med ett myller av djur och växter. Dessa enorma ormbunkarna för tankarna till den tid när dinosaurier traskade runt i tropikerna...


Kära skogar, ha den äran på Skogsdagen!

/Biolog à jour

Välkommen til Biolog à jour i vår!

Biolog à jour är ett ideellt initiativ som etablerades 2017 för att hjälpa till med artbestämning av växter och djur observerade i Sverige, samt besvara andra naturrelaterade frågor och inspirera människor till att gå på upptäcksfärd i naturen. Jag som driver den här verksamheten heter Ulrika och har tidigare varit verksam biolog vid bland annat Naturhistoriska riksmuseet och Naturum Gotland.


Säsongsbild: Snödroppar Galanthus nivalis L. i full blom. Klintehamn, Sverige, mars 2019. 


För hjälp med artbestämning finns två alternativ:
Sänd foto (gif, jpg, jpeg, png, tiff) av växten/djuret, samt gärna en beskrivning av fyndplats per epost. Eller, lasta upp bilden på Instagram med 'hashtag' #biologajour så finner jag den! 

Nyfiken på vad andra frågat? Se här! Jag ser fram emot era frågor! Ett urval av dessa publiceras vid samtycke här på bloggen.  

Ni får självklart även sända andra bilder på intressanta fenomen ni observerat i naturen och undrar över! Sist men minst, oavsett var i landet ni befinner er tipsar jag gärna om intressanta lokaler för olika natur- och kulturupplevelser, samt guidar om aktuella arter knutna till en viss miljö/årstid.

Så ut och dokumentera vårtecken! 

Bästa vårhälsningar från Biolog à jour

 

Sida sist uppdaterad 18 mars 2019

Februari - härlig vintermånad i trakter där snön breder ut sig

Säsongsbild: Just denna hundraåriga 'eika' (Quercus robur L.) är ett riktigt praktexemplar och har blivit en ikon för studentorten Ås i Akershus, sydöstra Norge. Lägg märke till den kraftiga stammen och de snirkliga grenarna. Grann och ståtlig när vinterväder ansvarar för dekorationen. (Värt en omväg bilsträckan Oslo - Göteborg eller Oslo - Stockholm).

God fortsättning med 2019!

//Biolog à jour

 

Uppdaterad 18 mars 2019
Publicerad 02 februari 2019