Välkommen ut i fjärilsparadisen! ... 

Text och fotografi: Ulrika Ridbäck

biologajour @ ulriversum.se

Uppdaterad 5 juli 2018

Bredbrämad bastardsvärmare (1) på Åkervädd (2).

Nu har högsäsongen för fjärilsexkursioner startat! Tidigare i veckan fick jag glädjen att, bland annat, se Apollofjäril, Bredbrämad bastardsvärmare, Luktgräsfjäril och Silverstreckad pärlemorfjäril. Apollofjäril blev en särskilt oväntad överraskning! Ty så ovanlig den är, och hotad på grund av allt sämre tillgång på lämpliga levnadsmiljöer. Larvernas värdväxter är Kärleksört och Vit fetknopp, som trivs på torra, soliga, kalkrika marker, medan de vuxna fjärilarna lever av nektar från andra typiska 'ängsväxter'. Genom att ängsmarker brukas i allt mindre utsträckning, så växer allt fler öppna blomsterrika landskap igen. Det är troligen en av de största orsakerna till Apollofjärilens minskning i antal i Sverige.

Nektarsökande Apollofjäril (3) på Åkervädd (2).

Luktgräsfjärilar och Silverstreckade pärlemorfjärilar besöker gärna trädgårdar rika på blomsterprakt. Den sistnämnda gärna i anslutning till skog, i lä för starka vindpustar. Tistlar och väddar, bland annat väddklint, är växter som utgör viktiga nektarresurser. Tillgång till tallskog är viktig då Silverstreckad pärlemorfjärilsägg läggs under barrflagor på tall, men även på ek. Larvernas värdväxter som de lever på är dock olika arter av viol, där skogsviol (7) kan tänkas vara en prioriterad art med anknytning till skog. Luktgräsfjärilens larver är, som namnet antyder, knutna till gräs; olika gräs- och starrarter utgör larvernas värdväxter. 

Luktgräsfjäril (4) till vänster, Silverstreckad pärlemorfjäril (5) på Väddklint (6).

Tips för en lyckad fjärilsexkursion: varmt, soligt väder och tålamod!

1. Bredbrämad bastardsvärmare Zygaena lonicerae (Scheven, 1777)

2. Åkervädd Knautia arvensis (L.) Coult.

3. Apollofjäril Parnassius apollo (Linnaeus, 1758)
4. Luktgrädfjäril Aphantopus hyperantus (Linnaeus, 1758)
5. Silverstreckad pärlemorfjäril Argynnis paphia (Linnaeus, 1758)

6. Väddklint Centaurea scabiosa L.
7. Skogsviol Viola riviniana Rchb. 

Midsommarmys i djup trollskog på Gotland

Text och fotografi: Ulrika Ridbäck 

Uppdaterad 22 juni 2018

Det är ett särskilt mys som infinner sig i min kropp under en promenad genom gammal skog en solig sommarkväll. Jag upptäckte nyligen ett för mig nytt natur- och kulturområde strax nordöst om Ljugarn, på den gotländska östkusten. Vid en rastplats längs vägen mot Visby fanns det en fint illustrerad karta över Ljugarn med omgivningar, där texten utsiktstorn särskilt fångade min uppmärksamhet. Så jag styrde kosan mot detta spännande område med torn.

Vildmarksleden, som den kallas, börjar alldeles vid Ljugarns Golfklubb. Beroende på från vilket håll man kommer, så slingrar sig leden till utsiktstornet genom kalkbarrskog med höga kalkstensklintar och små grottor. Här är Tall1 det dominerande barrträslaget. En del av det här området är en skyddad biotop, det vill säga ett område som utgör en värdefull livsmiljö för vissa djur- och/eller växtarter (särskilt hotade arter). Längs promenaden lät sig fjärilar som Amiral2 och Ljungblåvinge3 tålmodigt fotograferas mellan sina flygturer. Amiralen kan lätt förväxlas med ett torrt löv eller barkbit när den slagit ihop sina vingar!

Ljungblåvingen på ljung (vänster) och En Juniperus communis L.

Vid en liten bäck hade Skogsnycklar4 (underart till Jungfru Marie nycklar) börjat blomma. Här kan nämnas att den är, precis som andra orkidéer som kan påträffas på Gotland, en karaktärsart för kalkrik mark. På bilden till vänster syns även orkidén Tvåblad5 i förgrunden. Några andra typiska skogsblommor i det här området, som även kan påträffas på fastlandet, är Ekorrbär6, Getrams7 och Sårläka8. Både Ekorrbär och Getrams är Konvaljväxter; som namnet antyder släkt med Liljekonvalj och även giftiga. Sårläka kan vid första anblick påminna om en konvaljväxt eller lök, men är i själva verket en Flockblomstrig växt och släkt med, bland annat, Körvel och Persilja.

Från vänster till höger: Getrams, Sårläka och Ekorrbär

Vid fornborgen (Kaupungs slott) slingrade Murgrönan9 sig över de uråldriga kalkstenarna. Här fann jag även Vita fetknoppar10 i full blom. Den sistnämnda är en typisk art för Alvarmark, men det kommer jag berätta mer om i en kommande post. Avslutar med en bild på den vackra Blodnävan11, som trivs på torr, stenig mark, gärna med inslag av kalk.


Önskar en riktigt fin midsommar, oavsett plats, väder och vind!

//Biolog à jour


1. Tall Pinus sylvestris L. -  2. Amiral Vanessa atalanta (Linnaeus, 1758)  -  3. Ljungblåvinge Plebejus argus (Linnaeus, 1758)  -  4. Skogsnycklar Dactylorhiza maculata (L.) Soó  ssp. fuchsii  -  5. Tvåblad Neottia ovata (L.) Bluff & Fingerh.  -  6. Ekorrbär Maianthemum bifolium (L.) F. W. Schmidt  -  7. Getrams Polygonatum odoratum (Mill.) Druce  -  8. Sårläka Sanicula europaea L.  -  9. Murgröna Hedera helix L.  -  10. Vit fetknopp Sedum album L.  -  11. Blodnäva Geranium sanguineum L.